Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han har i Sverige ej stigit så långt i konstflit och
anseende, att han äger en högre samfundsanda, att han
lyft sig öfver den vanligaste handtverkskicklighet,
affärsvana och spekulation. Ty om man undantager fyra, fem
städer, så äro de öfriga små usla nästen, som nära sig
af litet handtverk, åkerbruk, fiske och skutfart. Äfven
därutinnan framstår det dåliga i ombudssättet, att en
sådan småstad blott kan äga en där boende borgare till
riksdagsman. Alltså drager en småstadsborgmästare
eller skrifvare eller handelsman upp till riksdagen, en
sådan, som alldrig var van att med annat, än småaktiga
åsigter och önskningar, vidga sig utom kämnärsrättens
eller krämarbodens fyra väggar, som hvarken har nog
vidgad kunskapskrets eller nog stark vilja att kunna
väga, framställa och genomdrifva ädlare och högre ting,
och hvilkens svaghet och trångbröstighet lätteligen
kunna brukas och missbrukas af den slugare efter dennes
ändamål.
Prästerna utgöra fjerde ståndet. Frälsaren sade
visserligen: mitt rike är icke af denna verlden, men
han sjelf klagade redan, att hans egna lärjungars hufvud
och hjärtan så ofta voro omhöljda af jordiska dimmor,
att de ej begrepo djupet af dessa ord. Hvad kan man
då vänta af lärjungarnes lärjungar? Historien lärer oss
äfven, att dessa redan tidigt sträfvade efter denna
verldens rike, under det att de hänviste andra till skatter
af en högre verld. Vi vete, att prästerna under
medeltiden behärrskade jorden, att de i många länder suto,
såsom det första ståndet, i rådet och styrelsen. Hos de
flästa folk hafva de längesedan förlorat denna synliga
makt; i några få finnes lämningar däraf; så äfven i
Sverige, ty prästerna utgöra här ett riksstånd. Man säger
med rätta: de böra ej utgöra det, åtminstone ej i sitt
nuvarande omfång. Ty för det första skola deras
blickar vändas på något helt annat, än på denna verldens
vanliga bestyr, oro, splittringar och partier; för det
andra stå de i mångfaldigt afseende i samma
befordringsförhållanden till styrelsen, som officerare, domare och
ämbetsmän, hvilka äro uteslutna; tvärtom skall deras
syfte just vara att höja sig öfver de lägre, jordiska
förhållanderna. Såsom präster och evangelii förkunnare
tillhör det dem att undersöka, betrakta och framställa de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
