- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
47

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blick på de sista århundraden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den 11:s anträde, utan hjälpmedel, utan här, utan kraft.
Redan hans fader hade allvarligt påtänkt en stor
riksförbättring, men hindrades därifrån genom sina krig
och sin alltför tidiga död. Af aristokratiens motparti
hviskades till och med, att han dött så tidigt, emedan
han velat företaga reduktionen, en hviskning allt för
vanlig vid stora mäns plötsliga frånfälle. Karl den 11
och hans man, Gyllenstjerna, började nu med friskt mod
sitt hårda verk; men det var knappast begyndt, förrän
Gyllenstjerna — dog. Mellertid trädde en djärfvare
man och med större förmåga i hans ställe, Klas
Flemming. Alla bortskänkta och föryttrade län och
kronogods i Sverige och i de äröfrade länderna blefvo
återfordrade, stundom med nog sträng efterräkning.
Landthären och flottan sattes på en ny och stadigare fot;
finanserna ordnades; lagstiftningen förbättrades, allt
med en sådan drift, sans och ändamålsenlighet, att
Sverige 15 år därefter, vid konungens tidiga död, åter
var en mäktig och väl inrättad stat. Allt detta skedde
med en sådan egenmäktighet, att konungen hade
kunnat regera nästan som en despot; ty han utöfvade sin
egenmäktighet med folkets vilja, ty folket förstod att
konungen gjorde det nyttiga och nödvändiga, och emedan
det gärna såg, att de, som så länge plågat, nu i sin
ordning plågades.

Hos Karl den 11 såg man en sida af den svenska
urkaraktären, nordens stålfasta vilja och enkla allvar;
af dess älskvärda lättsinne hade han ingenting. Genom
sin bildning eller snarare genom sin icke-bildning
liknade han en svensk man af det enkla slaget, ungefär
en tapper och enkel bonde. Vill man korteligen teckna
honom, så kan man säga: han stod ungefär midt
emellan Gustaf Wasa och Karl den 9. Hvad han blef,
därför hade han att tacka sin egen sjelfkända och
ärfarenhet. Genom sitt umgänge med folk af alla klasser och
stånd, genom sina eriksgator kring alla landskaper i den
enklaste drägt och med det vanligaste följe, t. ex. af
en ridknekt, genom sitt samspråk med och nattqvarter
hos bönder, landtpräster och domare hade han genom
sina seder blifvit svenska bondens älskling; han blef det
dubbelt genom sina riksförbättringar. Ty man hade
under det sistförflutna århundradet ingenting mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free