Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och försiktig konung, som ej blottade någon svag sida.
Partihufvudmännen voro genom ränker och långlig
verldsärfarenhet nog slipade och skarpsynte att genomskåda
konungens böjelser och syften, och att han ej blott ville
hålla spiran såsom en gyllene käpp i sin hand; men
de hoppades att kunna hålla honom stången, ja att
kufva och att på samma gång beröfva honom folkets
förtroende och aktning, samt sålunda göra hans
djärfhet för det tillkommande försagd. Verkligen var också
Gustafs spel ej så lätt. De innehade alla äreställen och
ämbeten, hade flottan och krigshären under sitt befäl
och uppträdde med härrskares åtbörder, hvilket lätt kan
modfälla en yngling. Hans härrsklystnad och smidighet
kände de; men de flästa tilltrodde honom ej nog mod
att våga spinna af några enstaka trådar ett nät, som
kunde fånga dem allesamman. Men han, som låtsade
böjelse blott för nöjen och förströelser, var förslagnare
och djärfvare, än de trodde; han grep sitt verk an
med kungligt mod, lyckan förde honom igenom till en
blodlös seger, hvarigenom han förtjänte en svensk och
europeisk triumf.
Gustaf visade straxt, att han var vuxen att styra.
Liflig, verksam och glad bragte han snart i alla
förvaltningens grenar ett nytt lif och visste att välja
sådane män, som främjade hans göromål. Däribland
voro främst finanserna, som under de sista riksdagarne
åstadkommit så många bryderier. Gustaf fann därtill en
medhjälpare i Westerman, som snart adlades till
Liljecrantz, en man, som redan på riksdagarne haft en
afgörande stämma i pänningefrågor; och efter få år var
finansernas kaos i ordning. På så sätt vann Gustaf
under de första 40 åren af sin regering en större kärlek
bland folket, än någon svensk konung på lång tid haft;
också hade man ej, sedan Karl den 12:s död, haft
någon konung, som kunde tala till dem på det älskade
modersmålet. Gustaf blef Europas gunstling och
svenskarnes älskling. Detta uppenbarade sig på riksdagen
1778, då allt, hvad han föreslog, med jubel emottogs
och bifölls.
Några år efter denna riksdag gjorde han sin
bekanta resa till Petersburg och det södra Europa. Efter
denna tid öfvergaf honom lyckan mer och mer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
