- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
72

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den tredje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lentschow bredvid Wolgast i Vorpommern, en gammal
preusisk major af den mest egna karaktär, som lät
uppfostra sina söner hårdt och strängt uteslutande till
soldater. Han hade varit Fältmarskalk Schwerins adjutant
i slaget vid Prag, sårades vid hans sida, men gick
efter hans död ur tjensten, och hade med Schwerins enda
barn, en naturlig dotter, dessa båda söner. Dessa
hjelteättlingar hade han, för att ej låta dem urarta,
skickat till fransoserna under det upplågande
engelsk-amerikanska frihetskriget, där de skulle förtjena sina första
sporrar. Den äldste fäktade till lands under Rochambeau
och la Fayette, den yngre var sjöofficer i den blodiga
slagtningen vid Antillerna, där amiral Rodney
förstörde den franska flottan under Grefve de Grasse och där
Stedingk på amiralskeppet Ville de Paris var den enda
osårade officer på däck, som, då skeppet uppgafs åt
engelska amiralen, kunde öfverlämna värjan.

Dock voro dessa få tyskar ej de enda tappra och
trogna; general Siegroth och den yngre Armfelt (hans
farbror, en äldre general, hade underskrifvit
anjalaförbundet), de båda Mörner, Kuylenstjerna och andra
hade genom glänsande bragder vunnit sig berömda namn.

1790 års fälttåg fann båda folkens krigare lika
tappra och förbittrade, som det förra. Gustaf hade
fattat en djerf plan, hvarigenom han skulle komma Katharina
att än engång darra i Petersburg. Han slog sig
segrande till lands från fäktning till fäktning, ända till
Viborgska klippskären och öarne, hafvande sin
skärgårdsflotta vid sidan, hvilken i flera smärre träffningar dref
den ryska framför sig. Storamiralen, Prins Karl, hade
tidigt om våren, såsnart hafvet blifvit isfritt, blifvit
utskickad med den stora flottan, för att hindra de båda
ryska flottornas från Reval och Kronstadt förening, eller,
om han kunde träffa en i sänder, öfverfalla denna med
hela sin makt och förstöra den. Han hade vågat det
mot amiral Kruses flotta på Kronstadts redd och höll,
understödd af en afdelning af skärgårdsflottan, en 2
dagars mördande slaktning; men Ryssarnes fasta hållning och
isynnerhet ogunstiga vindar tillintetgjorde hans blodiga
ansträngningar. Med oafgjord lycka lämnade han
Kronstadt och seglade till kusten, där svenska landthären och
den öfriga skärgårdsflottan samverkade; men snart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:14:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skildsvhis/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free