Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 90 —
honom samma böjelser och utsväfningar, som man där
afskydde.
Jag sade nyss, att konungen i sjelfva verket blott
leddes af den andeliga njutning, som skönheten och
glansen gifva. I den mäktiga känslan häraf älskade,
ärade., uppmuntrade, belönte han skalder, sångare och
konstnärer; men på samma sätt älskade och beundrade
han äfven den förtjenstlösa blott kroppsliga skönbeten,
hvilken man visserligen kan prisa såsom en Guds gåfva,
men som dock ej, allraminst i en furstes omdöme, får
ställa den bögre skönheten i skuggan. Härutinnan
glömde Gustaf ofta konungen. Sverige hvimlar af ståtliga
och sköna människor. Huru många verkliga guda- och
bjelte-gestalter finnas ej bland det vanliga
människohvimlet! Huru många Armfeltar, Flemmingar,
Schweriner, Mörnrar, Taubar, Hornar! Huru många döttrar
af en Fersen, Lejonhbufvud, Gyllenstolpe kunde ej
Gustaf församla vid sitt hof! I hvilken slags olympisk
skönhetens blomstergård kunde han ej lustvandra! Men
han syntes cj blott såsom en lustvandrare därstädes; de
flesta af hans undersåtare tyckte slutligen, att han för
dessa blommors skull glömde nyttans åkerfält. Den
förebråelsen är också cj ogrundad, att han föredrog den
sköna gestalten framför den osynligare förtjensten ;
ehäro han i allmänhet endast framdrog den yttre skönhetean,
då den var i förening med snille, och att blott en
Armfelt, Toll, Horn kunde på längden fästa honom. I
fråga om att af en man fordra allvar och rena seder,
därutinnan stod han åtminstonce ej öfver sin tids åsigter.
Man satte sig då för tiden öfver sådana
gammalmodigheter och lät i detta afseende fem gärna vara jemnt.
S. k. bildning, endast bildning, älskvärdhet, finhet och
behag i yttre former — fanns blott detta, då kunde man
gärna öfverse med andra småsaker. Sådan var tidens skimrande
lära, somw utgick från Paris och London till Wien och
Berlin. Äfven den vise från Sanssouci satt stilla och
allvarsam i sina ensliga och stränga kungliga tankar ;
’ban lät människornas lif och seder gå, som de ville; hau
kastade knappt en flyktig blick åt detta håll.
De allvarsammas missnöje, de strängas tadel,
fiendernas hånlöje och förtal tillväxte, sedan Gustaf
återkommit från sin sista utländska vanligen kallade
italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
