- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
92

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den tredje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 9P —
minst på det sätt, han 1772 störtade riksrådet och 1789

genomdref säkerhetsakten.

O, J opartiske domare och fördömare, som
med öppet visir gå emot fienden med nedslaget
fällgaller! Ej sannt man skall frammanfrån angripa
skallerormar”? Man skall sjelf skallra, på det han må vara
beredd? Ej sannt, de där Pechlinerna, Fersarne,
Hästskoarne och bhvad allt partibufvudmännen och
upprorsmakarne hette, — de spunno ju sina försåtliga
väfnader på ljusa dagen? När adeln talade om svensk
frihet, så mente han en Jlibertas polonica et hungarica; när
konungen talade därom, så menade han sin eller en helt
annan folkets frihet, än den adliga. De kloka förstodo
väl, hhvad bådadera mente. Honungar och
parlamentstalare få dock ej tala, som skräddare och skomakare.
Den stora Jacob Fox säger i sin Stuarternas historia på
flere ställen med tämligen klara ord: det är ock ett fel,
om ett dumbufvud, som blott vet en enda väg och
denna väg blott efter en enda linie, vill våga en
revolution. Gustaf har med rälta blifvit berömd och
bheundrad för den klokbet och skicklighet, hvarmed han
utan en droppe blod utförde sin. Det gifves blott en
enda evig rätt, en enda öfvergänglig sanning i människans
bröst, hvarefter konungen och tiggaren lika mäåste
dömmas; men för tingens olika förhållanden, för personers
bögre och lägre ståndpunkt gifves ej blott ett, utan
ett flerfaldigt förstånd; ty förstånd beter: att med
klokhet och samvelsgrannbet förvalta de jordiska tingen, som
dock alla äro blandade med nog djuriska och orena
ämnen, hvilka måste afskrädas. Gustafs fel var
tvärtom, att han var för mycket öppen och naturtig. Hade
han närmare öfvervägt silt folks grundkaraktär,
hade han kunnat begagna ett ännu förslagnare förstånd,
bade han i en sådan loflig förslagenhet liknat sin store
stamfader Gustaf Eriksson, så hade han sannerligen
regerat både lyckligare och längre.

Jag bar anselt mig böra vidlyftigare uttala mig
öfver Gustafs lynne och karaktär, emedan vi äro
skyldige aktning åt det sällsynta snillet, ehvar det finnes.
Gustaf öfveträffade de flesta samtida furstarne i snille,
bildning och bandlingskraft, ebhburu han ej mera, än de,
besvärade sig med allvarets dygd. De flesta af hans samtida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free