Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrtig Karl af Södermanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— H
Herrtig Tarl af Södermahland.
Den aflidne konungen hade, såsom åfvanföre nämnts,
redan på sin sjuksäng tillsalt en tillsvidare regering för
de trängande göromålen. När han kände sitt sår
förebåda döden, måste han vara betänkt på tillsättande af
en förmyndare. Han efterlämnade en gemål, konungen
af Danmarks syster, tvänne bröder och en : syster.
Drottningen var en stilla osynlig dame, som hälst
lefde i tillbakadragenbet, så osynlig, att man sällan
hörde hennes namn i Sverige. De, som kände
bhenne, höllo bhenne hvarken böjd för eller mäktig. till att
regera. Åfvenså tänkte konungen ej heller på sin
yngsre broder, herrvtig Fredrik af Östergölland, en obetydlig
och för sig sjelf Iefvande herre. Det fanns då blott
berrtig Harl af Södermanland qvar, som kunde komma
i fråga, och han hade såsom storamiral i finska kriget
åtminstlone förvärfvat sig äran af ett fast mod. Gustaf
hade också en syster i lifvet, prinssesan Albertina,
abedissa i Quedlingburg, hvilken, näst honom sjelf, ärft det
mesta af hohenzollerska andan. IHade naturen gjort
henne till man, så hade bhon säkert blifvit den
utmärktaste af alla fyra. Konungen älskade denna sin syster
mycket, hon var honom närmast lika, och han hade
ofta låtit af henne säga sig de öppnaste varningar och
sanningar. Alla de, som kände henne, prisade henne såsom
trofast, redlig och modig. Men det hade ej passat sig
alt sätta henne öfver enkedrottningen och de både
berrtigarne, hennes bröder. Alltså blef storamiralen Harl
förmyndare. Men Gustaf, som af bistorien lärt, att en
döende konnngs sista vilja ofta ej bar samma verkan,
som en tyst önskan, gjorde förmyndaren utan nägot
medregentskapsband till riksföreståndare. Han bad
bhonom blott bibehålla siva män vid deras äreställen,
alt mildt bestraffa mördarne, att leda hans sons
uppfostlran efter den plan, som bittills med fördel blifvit följd.
Denna hans son skulle, såsom före sina år 1 konskaper
och förståndsmognad, med fyllda 48 år d. v. s. hösten
4796 sjelf myndig tillträda regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
