- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
108

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 408 —

krvafter, visserligen med kunglig sjelfkänsla, men ej med
det sjelfförtroende, som lika utöfvar det goda, som det vill
och inser delsamma. Om han därför behöll sin faders
eller farbroders ministrar eller räd eller sådane, som ej
behagade honom, så måste man ursäkta det; äfven han
måste lära, se, pröfva, erfara. Dävrvtill kom mycket
annat, som tillräckligt sysselsätta sådana människor,
genom hvilka konungarnes rykte så ofta utgår: ett hof,
en ny drotining, nya ämbeten, nya göromål, bekymmer,
ränker af tusende slag bland de medelmåltltiga människor
som tränga sig fram till högbetens glans och som ej veta
något bältre, än att kringbära småaktigheter och dagens
tillfälligbeter i hbufvudstaden och hofvet o. s. v. Sädant
hade nära kunnat komma det vigtigare att nära nog
förgätas på någon tid. I öfrigt hade Gustaf Adolf visat
många goda egenskaper: sparsambet, måttlighet,
kyskhet, rättrådighet; dygder, som anstå hvarje konung,
men isynnerhet öfver ett fattigt land. Han hade ofta
högtidligt förklarat, att han ej skulle tåla gunstlingar,
och till och med mot dem, man kallade hans vänner,
visade han en viss köld. Ty det hade väl ej blifvit
honom någon bemlighet, att hans fader hade blifvit tadlad
för sina gunstlingars skull, Bland andra bevis på en stor
fasthet hade han äfven gifvit i Petersburg ett, som
förvånat alla hans följeslagare och hvarigenom han
trotsade den qvinna, för hvars list och våld Europa lärt att
darra sedan 1770. Jag menar HKatavina den 2.

Hans farbror och förmyndare hade redan under de
första åren af sitt regentskap utsökt bhonom en brud ,
en prinsessa af det älsta regerande furstebus, sedan 16
årbundradet förvant med Vasabuset och hvars öden,
isynnerbet under den store Gustaf Adolfs tider, varit
nära förbundna med Sveriges, Denna prinsessa, Louise
Charlotte, var dotter af herrtig Fredrik Frans af
Mecklenburg-Schwerin, Denna genom förlofning öppet
slutna förbindelse blef ur bittills obekanta grunder
uppbruten på ett plötsligt och opassande sätt. Den vanliga
meningen är, att Katarina ej blott låtit tillställa
herrtigen vinkar ulan hotelser, att hon ej billigade denna
förbindelse med sin slägtinge och granne. Rysslands
förhållande till riksföreståndaren hade sedan fera år
dessutom varit kallt. Armfeltska sammansvärjningen
ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free