- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
118

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 18 —

1780—1781; och dessa nu afslutade fördrag åberopadeé
sig på nämnde neutralitets grundsatser, hvilkas hufvudo
inonehåll var: ått skepp, som åtföljdes af något krigsl
skepp, ej skulle visiteras af någou bland de
krigföran& makterna, alt frit skepp gjorde fritt godg, med un:
dantag af vapen och krigsforråd. Evögland Kade haft
elt uppmärksamt öga på dessa diplomatiska l_’örl_iälidliå’-*
gar och hade redan om hösten 1800 låtit en flotta svaja
i sundet; hvilken åock, ehuru försöket alt särskilt
öfverenskomma med PDanmark misslyckats, föré vinterr
seglat hem; Men slutligen, när det genonr Pauls flent:
liga stämning och fruktlöshketen af sina diptomatiska
försök märkte; hvilken utzång saken skullé tåga, grep
det sig an med vaulig beslutsambet, Bjorde beslåg på
alla nordiska skepp i sina haninar, uppbragte derh, som
voro ti sjös, forklarade, att det alldrig skulle erkännå
den af Katarina 2 1780 stiftade sjörätt och deras he»
väpuvade neutralitet. Och på det att ej Ryssländ,
Sväri*?ge och Danmark skulle kunna förena sina föttor och
tvinga England till en betydligare ansträngning, utskic:
kade det, förrän islossningein tillät dessa makters
flöttor att utlöpa till förening, under amiralerna Parker
och Nelsön en mäktig f tta till östersjön, hvilken
flotta; då krig ändå mäåste upphäfva fördragen, skulle
krösså hvarje ibakt särskilt och göra början med Danmark.
Dennå nordiska tvist blef så allmän, att äfven Preussen
indrogs däräti och besatte med 25,000 man Hanover,
Elb- och Veser-mynningarna, äfvensom Danskarne
inryckte i Hamburg och Lybeck, för att afskära sjelfva
nerverna på engelska handeln. Preussen hade blifvit
indragen i kriget, för att undvika ett större ondt eller
till ochk med möjligen ett krig med kejsär Paul,
hvilkens valspråk syutes vara: altl böja sig eller brista. Ty
Paol hade gifvit en vink om, att han sjelf, om det
beh:ifclvq,"skåle draga västerut och lesätta Englands
tysh’njiqdlll_ihignr; Preussen ville på så sält förekomma,
alt della hot förverkligades. Engelska flottan seglade
genom sundeE och d. 2 April 1801 höll Nelson den
mördande släktningen främför Köpenbamn, då
Danskarhe vissetligen kämpade såsom bhjeltar, men likväl
dukade under, och mäåste afstuta ett stillestånd: ty ryska
och svenska Sottorna kunde ävnå ej anlända. Men
huf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free