Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 451 —
Hade dessa liknat franska soldater, så hade de redan i
medlet af Nov. stått vid Rben, uppväckt tyska
nationalandan, beväpnat tyska furstarne, tillspärrat
Fransoserna all tillförsel, gifvit de förbundnas härar luft och
sina vänner tillförsigt. Men det gick på samma sätt till
här vid Ell:e, som däruppe vid Donau. Ty dessa
bunno ej förr till gränsen al krigsskådeplatsen, än då de
andra slutat. Blott Napoleon och hans krigare hade
anda, verksambhet, rörlighet och fullkomlig eubhet i
vilja och mål.
Denna sommars allmänt-europeiska jordskalf — från
Tbems och Seine till Neva, Donau och Hellesponten —
hvarigenom Frankrikes unga, kejsare och stiftaren af
dess fjerde dynasti genom fördubblad verksamhet sökte
göra sin nya tilel gällande, bragte också ändtligen det
preussiska stalskeppet, som hittills velat ligga i
hamnens lugn, i en ovanlig rörelse. Det berrskade då i
hela Europa en hemsk och qvalmig känsla, men i den
allmänna bestörtningen, i den dunukla aningen, att
Napoleons kejsartitel blott vore en början till något nytt
och oerbördt, var det svårt, att med klarhet se och
med fasthet besluta. Man ville gärna behålla sin
neutrala ställning, ville hejda svenska konungens krigslust,
ville förblifva i fredligt förhållande med de bittert
kämpande makterna, England, Ryssland och Frankrike; —
och så förgick ett halft år under förbandlingar, beslut,
fram- och återmarscber, emedan man måste åt alla sidor
göra front.. Delta förlog också Ryssarne några dyrhara
månader, emedan det länge syntes tvifvelaktigt, till
hvilken af de krigande partierna Preussen skulle vända sig.
Ett parti i Berlin var nämligen af den maning, att man
borde sluta sig till den mäktige och lycklige Napoleon,
som endast kunde och ville förstora Preussen. Detta
åstadkom också nya tvister med konungen af Sverige,
emedan Preussen, för att ej förekommas af de
förbundnas nordarmé, i Englands namn bastigt besatte
FHannover efter Fransosernas aftåg därifrån. Preussen
bindrade sålunda äfven nämnde nordarmé alt bastigare
framrycka, alt beväpna Hanovranarne, att draga 20,000
Hessare med sig till Rhen och att mot November
månads slut hafva kunnat, åtminstone 80,000 man stark,
tåga fram mot Rhen och Main. Mot slutet af Oct.
syn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
