Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 169 —
krig och sluta fred. Han kunde här för ett sådant
lärospån blott beböft äfventyra en liten provins, då han
framdeles måste för samma ändamål äfventyra bela sitt
rike. Ty att denna erfarenhet skulle bebölfvas, sågo de
kloke redan. Men ödet är orubbeligt, och man måste
nästan tro, att Napoleon är en af lyckans gunstlingar.
Ty han har mera, än de flesta, fåtlt räkna sig
fiendernas fel och förblindelse till förtjenst. Det är verkligen
ganska lätt att beherrska Europa med en stor och
krigsöfvad nations bärsmakt, med alla på franskt sält
utplundrade länders bjelpmedel, genom enheten i befäl emot
de lösligt förbundna, genom — bhvad dock mest
betyder — egen herrskarkraft; ty de andre äro tröga och
klenmodige, då han är verksam och modig.
Den andra stora akten af det svenska kriget låter
man vanligen börja med Köpenbamns eröfring. Hela
verlden upphof ett jämmerskri öfver de olyckliga
Danskarnes öde och väsnades, som om något dylikt vore
oerhördt i våra upplysta tider. Detta gjorde isynnerhet
Ryssar och Fransmän, och det ganska politiskt, för att
vända uppmärksambeten från Tilsit på Köpenbamn. Men
brytningen emellan Ryssland och Enugland var genom
de villkor, Alexander antagit i Tilsiterfreden ,
oundviklig; i samma fred var äfven bestämidt, att Svenska
konungen måste få krig med sin granne, ifall han ej ville
ingå på Frankrikes fredsvillkor d. v. s. antaga krig med
England. England handlade alltså ganska politiskt
rigtigt i att ställa Danskarne på prof, om de ville sluta
sig till dem eller Napuleon och Alexander; äfvenså
politiskt rigtigt, alt det fordrade danska krigsflottan till
underpant, en flolta, som eljest kuude stöta till den
ryska eller fransyska; ty Napoleons sätt att hegagna
sina bundsförvanter var ingen bemlighet mer. Här
gällde att förekomma; därföre måste Höpenhamh
bombarderas och flottan tagas, emedan konungen af Danmark,
enligt alla företeelser, syntes beredd att sluta sig till den
napoleonsk-ryska politiken. Sverige hade bort, om
möjligt, bandla på samma sätt som England; åtminstone
hade det bort rusta sig af alla krafter, det enda
medlet att kunna qvarhålla den falska grannens svärd
i skidan, eller att i nödfall med ara draga sitt
eget. Nu var den tid för band, då ett overksamt
vack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
