Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 173 —
att de åtminstone förtjente namnet af rådgifvare och
ministrar. Ty alldrig skola de undgå, att ecj
efterverlden tillräknar dem andel i denna tids olycka och nesa.
Tilsiter-fredens innehåll blef ej länge någon bemlighet.
I Okt. och Nov. detta år ankommo flera uppfordringar
från Petersburg till Gustaf Adolf, att, i kraft af det
beväpnade neutralitets-fördraget emellan de & nordiska
rikena, tillsluta östersjön för främmande krigsskepp,
isynnerhet för Engelsmännen. Vid samma tid beklagade
sig kejsar Alexander öfver, att kabinettet i London trottsigt
afslagit alla hans förmedlingsförsök till fred med
Napolcon, att det med exempellös trolöshet och på ett
barbariskt sätt behandlat Danmark och dess hufvudstad; att
de tre holsteinska husen borde gemensamt hämnas den
orältvisa, som vederfarits ett. Dessa andraganden
blefvo mundtligen och skriftligen flere gånger upprepade och
slutligen liksom sammanfattade i en not af deu 28 Nov.
I medlet af denna månad hade de också ömsesidigt
återsändt Andreas- och Serafimer-orden, likväl under
tomma höfligheter, emedan dessa ordnar ej syntes kunna
förlika sig med hederslegionsstjernan på samma bröst.
Rovungen svarade på dessa uppfordringar emot England:
ej han, utan kejsar Alexander sjelf hade med kejsar
Pauls död låtit det 1801 afslutna beväpnade
neutralitetsfördraget förfalla. Huru ville han nu binda Sverige
däraf )? Och ville man tillsluta östersjön för hans
trogna bundsförvants, konungens af England, krigsskepp, så
måste han dessförinnan fordra, alt äfven kejsaren af
Ryssland läte aflägsna alla franska truppar och
besättvingar vid östersjökusten och i sjöstäderna. — Äfven med
svanmark uppkommo tvister om svenska postgången
öfver danska öarne, hvilken i anseende till de
danskfransyska förbhållanderna bindrades eller fördröjdes,
hvaremot också konungen af Sverige bämmade danska
postgången genom Sverige ät Norrige. Också hade flera
noter från Köpenhamn anländt med förfrågan: om det
vore sanut, att H. Maj:t ville i förening med England.
besätta Seeland; hvarpå konungen slutligen den 21 Dec.
svarade, trottsande på silt rena samvete: om II. M.
anselt det för nödigt, att gemensamt med sin
bundsför
Ör
+4) Se bilagan N:o G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
