- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
192

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 19 —

lemnat tjensten eller som saknade all vana och
färdighet. Korteligen: denna resning i massa, som, rätt
utförd, kunnat blifva så fruktansvärd, antog redan från
början den uslaste form, man må betrakta dess
deltagare såsom krigare, medborgare eller människor. Armfelt
var den enda, som insåg detta och vågade ändra den
felaktiga och fördärfliga planen i landtvärnets bildning och
öfning; och vid hans afresa från vestra bhären funnos
S bataljoner landtvärn, hvilka syntes inom kort i allt
uppnå linietrupparne.

Ändtligen beredde sig engelska utrustningen att
efter några veckors förlopp afsegla. Nu kom tredje
befallningen till Armfelt att afsända 6 bataljoner
förträffliga truppar och en bataljon artilleri till Finland. Han
hade nu emot sig en gauska öfverlägsen fiende, som
också var utan all fruktan för Engelsmävnen och svm
fullkomligen kände vårt läge.

Så strandade eröfringen af södra Norrige genom
brist på truppar, brist på öfverensstämmelse och god
vilja hbos dem, som, om ock ej alla medel stodo till
buds, dock kunnat uppbjuda alla krafter, hvilka kunnat
röra sig. Eröfringen af en del af Norrvige hade varit
en underpant för Finland, betryggat Sveriges vestra
gräns, ökat bjelpkällorna, tillåtit att draga en större
styrka till Finland, för att bispringa Finnarnes
bjeltemodiga ansträngningar, genom hvilka dessa Fivnar,
äfven i lyckligaste fall, dock försvagade sig sjeltva, då
de endast delvis blefvo förstärkta. .

Jag tviflar, om det någonsin kommer till
efterverldens kunskap, genom hvilka förvändheter
fäderneslandet bragtes till branten af sin undergång. Om man ej
skall tro på ett öde, som halfgjorde eller
tillintetgjorde de bästa planer, så vore man frestad att tro på eltt
fint spunnet förräderi eller på en lyckans trollmakt, som
förblindade alla, hvilka vågade företaga något emot
Napoleon och hans anhängare.

Ebhuru Armfelt sysselsatte sig med landtvärnets
organiserande, för att möjligen ersätta förlusterna under
Juni månad, så kunde han likväl ej dölja för sig sjelf,
att Norriges eröfring numera var omöjlig, utan att han
tvärtom. borde vara betänkt på att iakttaga ett efter
omständigheterna passande försvar. Han befallde därföre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free