- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
201

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 201 —

i kvigstider ökas till 20,000. Men emedan nära en
million bebor Finland, och man här hbyser en sädan
bätskhet mot och fruktan för Rvssarne, att man barmas vid
blotta: namnet ”Ryssar”, så hade Finnarne lätt kunnat
bringas till 50 å 53 tusen väl beväpnade och öfvade
krigare. Redan i Nov. 1807 hade man börjat tala om
en sådan beväpning och om gevärs öfversändande; men
det blef också därvid. Anutazer mar nu blott 30,000
man väl öfvade, har man väl försett fästningarne
och isynnerhet Sveaborg, bar man väl rustat
skärgårdsflottan, så står man med en så ofantlig kraft emot
sjelfva den ryska kolossen, att den ej, om ej vansinnig,
kan tänka på Finlands eröfring; ty landets naturliga och
konstgjorda fördelar äro så stora, att en femdubbel makt
behöfdes att utföra den; och en sådan felas honom.
Vilja Ryssarne anfalla om vintern, så kunna visserligen
alla sjöar och mossar tjena till slaktfält och vägar, men
buru kunna de i ett land, som mångenstädes är nästan
en ödemark, intränga med mera än 925 till 30 tusen
man? Hvar skola de fipna lifsmedel och foder? Hvar
vilja de finna forverk att släpa efter sig dessa båda
förnödenheter? Och ändtligen — hvad svärast är — hvar
vilja de finna tillräckligt tak för dessa 23,000, så alt «de
kunna sammanbäålla sig och vara färdiga till en slörre
strid? Ty här är ej vintern så mild, att soldaten kan
ligga i rishyddor eller under bar bhimmwel. Komma fi
’enderna under sommarn, går det ej stort bättre. ”Tills
medlet eller vanligen till slut af Maj gör uppkälningen
nästan alla vägar för krigiska rörelser ofarbara. Först
med Juni månads början kanna större företag påtänkas.
Men landet är öfverallt af- och genomskurvet af skogar,
sjöar, strömmar, moras och mossar; om man förstår att
hegagna dessa naturliga fördelar, så mäste fienden för
alt ens våra angripa, använda minst den dubbla
styrkan, alltså minst 30 till 69 tusen man, hvarmed han
Jikväl ej kan eröfra det. Iusterna beherrskas af
Svenskarne » de erhålla till sjös hastigt och lätt, hvad fenden
-:måste med stora owmkostnader, svårigbeter och faror
låta föra efter sig. Låt honom rycka framåt; låt
Svenskarne under ett klokt, om ock tvunget, försvarssyslem
draga sig åt vester; — hvarje framskridet sleg
försvagar Aans krafter, hvarje äterskridet steg ger demn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free