Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 219 —
menbhet och voro för en högre liggande fästning just
ingenting att frukta. Ville Ryssarne på verkligt allvar
framtränga på isen, då hade rätta tiden varit inne att låta hela
balteriet spela och rensopa isen, och dessutom kunde man
här liksom fordom vid Gibraltar och Ehrenbreitstein
ofvanfrån verkat på den glatta ytan. Här hade måbhända
40 till 50 tusen man kunnat storma och segra, liksom
det stormades vid Praga och Ismail; ty blott öfver lik
och spillror hade ivgängen måst vinnas till Sveaborg;
men Ryssarne därutanföre voro blott omkring 9,000,
alltså föga flera än besättningen innanföre, som bestod
af 6,000; och förrän man bunnit samla 40,000 man,
så hade vårens tö räddat Sveaborg. Men Cronstedt
hade ej tagit en la Valette, Zrini och Boufller till
förebild, utan Ulm och Magdeburg.
Denna skändliga händelse satte bela verlden i
förvåning, ty amiralen var känd för en lika skicklig som
tapper man. Också kunde man ej tro, att den, som
vunnit ett ärorikt namn, skulle så låta befläcka det med
den svartaste nesa. Cronstedt hade under Gustaf den 3
ansetts för en af de bhästa sjömän, och man tillägger
bland andra honom och amiral Stedingk den ärofulla
slaktningen vid Svensksund, där förlusten vid Viborg
äter utplånades. Den allmänna tron på hans tapperhet
och skickligbet var så stor, att alla redliga Svenskar
gladde sig, att han blef kommendant på Sveaborg. Ja,
kort före krigets utbrolt sade en i sjötjenst ganska
erfaren och för tapperbet berömd man, nämligen amiral
Balzar v. Platen: ”gif Cronstedt en bär af 53,000 man
jämte skärgårdsflottan med ovillkorlig fullmakt till lands
och vatten och alldrig taga Ryssarne från oss Finland.”
Denna tro var så allmän, att rykten flera veckor efter
dagtingandet ännu kringlupo, att Cronstedt blott bade
narrat Ryssarne, för att vinna tid; och att Sveaborg
ännu, Gud ske lof! vore Sveriges förmur. f
Orsaken till denna oersättliga förlust har, efter
olika äsigter, hlifvit sökt i feghet, bämnd eller
vinningslystnad. Sanningen kan välej så bestämdt utletas;
det enda vissa är: Sveaborz var för Svenskarne
förloradt.
I fråga om en man med Cronstedts bepröfvade
tlapperhet borde man alldrig nämna ordet feg/tet, Men kar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
