Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 28 —
nödtorftigaste Nifsuppebälle; ett folk, som förstår att
finna mat, där vi förbungra, som kan nära sig af
svampar, rötter och gräs "), där vi lättjefullt skulle
försmäkta. Och dessa Ryssar, som, väl anförda, äro de
bästa soldater, drogo väl rustade emot oss; för dem
var allt redan från början bercdt: vapen,; kläder,
lifsmedel, artilleri, ty de visste, att de önskade krig. För
oss hade åter intet blifvit gjordt; Ofverraskade af fien-’
dens infall, hade vi knappast tid att gripa till vapen
och ställa oss under fanorna; alla andra förnödenheter
måste, alltefter som nöden eller brådskan medgaf,;
sammanrafsas. Oberedda öfverallt och på allt, måste vi,
för att ej genast blifva fiendens rof, mwuder outsägliga
mödor draga oss. högt emot norden, och det i en
ärstid, som i dessa trakter är fruktansvärd. Hvad funno
vi väl där? Endast köld och brist. Vi måste taga af
fienden vårt lifsuppehälle; och det gjorde vi såsom män.
Men om vi skola utföra glänsande bragder och
framtränga med blixtens hastighet och förstöring, så
förskaffen oss först det nödvåndiga därtill; förskaffen oss
kläder och skor i ställe för våra trasor, på det vi må kuns
pa : fördraga väta, köld och nattvak; förskaffen oss
vapen för de af våra tappra landsmän, som sälla sig
tilloss och vilja dela vår kamp för det älskade
fädernesTandet; förskaffen oss mjöl och kött för våra kroppar,
läkare för de sårade. ”Ty allt detta fatltas oss mer eller
minpdre. Och I godt folk, som nu viljen föra oss så
bastigt framåt, hvarmed viljen J besvärja naturen?
Vä
+) Detta är ordagrahnt sanning. Ryska soldaterna och
bönderna förstå att nära sig därmed hvarenda sommardag, och deras
skicklighet därutinnan är både beundransvärd och berömvärd.
Ryska soldaten förhangrar ej lätt under sommaren, så snart
han kan finna örter, svampar oeh rötter. Han förstår att på
det mångfaldigaste sätt använda &em till seppa cHer grönt,
och behöfver därtill blott några saltkorn; bar han dessatom
en handfull mjöl eller ett stycke bröd, så är det för honom
redan en läckerhet. Svenskarne hafva vis_s’erli%en ett ordspråk,
som syftar på de mnordligare Iandskaperhas bruk att blandga
bark i brödet: djefvulen må strida emot dem, som äta träd;
men nu passar ej detta ordspråk mer, ty Ryssen är i våra
dagar en emot hunger och sjukdom Jångt mera härdad soldat,
än Svensken. — (Månne ej detta ordspråk är en förväxling af
danska konungens bekanta yttrande om Dalkarlarne?
Ofvers. amn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
