Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 256 —
här förlorat håde det och sin ära, om Lagerbring och
den tappre öfverstlöjtnanten vid Ironobergs regemente
Hederstjerna ej varit tillhands. Mot dem misslyckades
alla Ryssarnes ansträngningar; de samlade de sina till en
orubbligt järnfast skara och togo så mördande emot
Ryssarne, att de upphörde både med sina häftiga
anfall och att mera än blott matt förfölja de återtågande.
Utan dem hade allt varit förloradt; de betäckte liksom
med en ogenomtränglig dödsmur återtäget.
Förlusten i denna 8. k. fäktning vid Viais
skulle varit obetydligare, om förtroppen ej redan på de
första skeppen lemnat stranden, då cftertroppen ankom,
så att öfver 200 af desse tappra genom brist på skepp
råkade i rysk fångenskap. Hela förlusten af döda och
sårade var omkring 400 maun. .
Nästan liktidigt med denna misslyckade
landstigning hade öfverste Sköldebrand i Gefle inskeppat sig
med ungefär 2000 man, äfvenledes ämnade att fäkta
på Finlands kuster. Denna utskickning träffades af alla
möjliga olyckor: tjocka dimmor, oupphörliga stormar
och regn, missgynnande vindar, som göra farten i ett
med klippor och blindskär öfversådt haf ännu farligare.
Ingenstädes fann han de kanonbåtar, som skulle
betäcka hären, ingenstädes de signaler, som skulle leda den,
ingenstädes de medkämpar, som skulle cmottaga
honom på kusten. För att ej på sjön äfventyra hela
tåget genom eclementernas våld eller för att ej måhända
träffa på en rysk flotta, ellerför att ej, ifall han
landade, falla i Ryssarnes bhänder, vände han efter långa
kryssningar hit och dit om, och bragte sina soldater
lyckligt tillbaka till Sverige.
I samma ögonblick, som svenska hären under Boye
flyktade tillbaka från finska kusten, och under det byn
Helsinge, hvarifrån han ioskeppat sig, stod bakom honom i ljus
låga och rödfärgade horisonten, hände, att konungen
infann sig på sin jagt Amadis och mötte sina flyende
soldater. Boye bekom också ej af honom några glada
miner; konungen var mellertid tillfreds, blott man
sla
its. Men det besynnerligaste var, att han här på visst
sätt lade sig för ankar med några kanonbåtar och
transportflottan. Om Ryssarne, som lågo mycket starkare
emellan värliggande öar och vikar, varit driftiga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
