- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
252

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 272 —

ka skavor, gaf det tillanförare gamla uttjenta eller
Viderliga och försupna oflicerare eller ock ynglingar af dess
egen ålder, hvilkas ära och karaktär visserligen voro
ohbefläckade, men som förstodo sig Iika litet på krigskonst,
som de, hvilka skulle inöfvas. Denna organisation ,
denna officerskorps, hela behandlingen af det olyckliga
Jandtvärnets ynglingar kunde hvarken ingifva dem ära eller
anda. Derae vapen, kläder och allt var så wuselt, att
dessa ynglingar måste förekomma för andra löjliga, för
sig sjelfva ömkansvärda. Därtill kom, att hetet emot
konungen, egennytla och uppstudsighet gjorde den
redan i sig sjelf usla inrättningen ännu sämre i
människornas omdömen. Landtvärnets upprättande var i
dessa tider en niödvändig och således för en herrskare
tillåten sak. Visserligen stridde den emot lagarnes form,
men ej emot dess anda, hvarpå allt beror. ”Ty krigets
plötsliga nöd låter lagen ofta för ögonblieket tiga, och
en regering har både före och efter kriget tillfälle nog
att visa, om hennes afsigt varit rättvis eller orältvis.
Också fann sjelfva landtvärnets upprättande, så
tryckande det än var för åkerbruket, ingen motspänstighet.
Men hemligen och öppet arbetade ränker, egennytta
och girighet därpå, att göra det ändamäålslöst; ja,
mån
enp syntes till och med hafva silt intresse af, att detta
skulle blifva ännu en skriande olycka under Gustaf den
A4 Adolfs regering. Först och främst drefvo många
ämbetsmän ett slags bandel med de vapenföra
ynglingarne. Många förmögna bondgossar, som kunde betala,
och dem man således skolat behålla i lederna, emedan
de kunnat bättre kläda oech föda sig och således gifvit
vapnen ära, lösköpte sig från krigstjenst; alla fattiga
blefvo qvar; ja man behöll sådane, som till växt och
styrka liknade 42 till 14 års gossar, och således ej
voro vuxna krigets mödor, eburu man hade kunnat
göra urval af de starkare och bättre. Vidare lade sig de
förnäma och adeln i de flesta landskaper emot
regeringens vilja och mot hvad de bättre sinnade kunnat göra
för sina landsmäns utrustning och underhåll.
Regeringen hade uppfordrat folkets fosterlandskärlek att
bekläda och med kappråckar förse landtvärnet. Ehuru en
sådan utgift, fördelad på alla, var ringa, skedde den
dock på de flesta ställen antingen icke, eller ock för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free