- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
261

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 61 —

de vid rikets andra gränser. Också uppbäfde just
dessa det bögljuddaste larmet och ansågo hans fö:farande
så oerbördt, att han nästan därigenom förverkade alla
anspråk på sina undersåtares lydnad och måste
blifva ingen ling mindre än afsatt och bortjagad;
tyrann, despot, odjur, galning voro de hederstitlar,
hvarmed de och deras vänner öfverhopade honom. Och
konungen gjorde dock intet, för alt minska detta skri
och mildra sinnena. Blott en anekdot: en ganska
utmärkt oflicer vid gardet, löjtnant friherre Jakob
Cederström, inryckte i April 1808 med vestra armeen i
Norrige och förlorade i en fäktning ett ben. Han bad
konungen om tillåtelse att från England få förskrifva
sig ett träben, emedan man där gjorde sådane med
den konstfärdighet, att man därigenom mindre saknade
sitt eget. Konungen afslog denna anhällan, emedan
sådana konstben voro bland de i tullförordningen
förbudna varorna. Ej sannt, det väcker god blod bland
soldater? Och lNikväl infördes ofta för hans och
drottningens räkning juveler, smycken och kläden, som ej skulle
få införas.

Under sådana omständigheter och en sådan folkets
stämning tänkte likväl konungen endast på krig.
Föreställde man honom landets elände, bärens förminskving
genom sjukdom och krig, Finlands förlust,
omöjligheten alt uthärda med krigets fördubblade ansträngningar,
och bad mau honom fatta ett annat beslut och tänka på
underhandlingar om fred, så förblef han obeveklig ”och
påstod, att han förde ett efter sin öfverlygelse och
efter all gudomlig och mänsklig lag vättvist krig och att
ban skulle fortsätta detsamma, öfvertygad, att Försynen,
som slutligen förlänar rättvisan seger, skulle afgöra
utgängen. Men hären skulle fyllas, rustas, underhållas;
kanonbåtar byggas; magasiner och förråder anskaffas —
och kassorna voro tomma, engelska subsidierna af
100,0050 pund St. månadtligen, om hvilkas förhöjning
konungen förgäfves underhandlat, räckte på långt när
ej tilll Konvungen tillsatte därföre en finans- och
krigshowmitté, där bland andra tillkallade äfven sulo:
faältmarskalk Toll, riksdrvotset grefve VVachtmeister,
kammwarpresidenten grefve Ugglas, generalwajor Aminoff,
Jandshöfdivg liåkanson, generalmajor Tibell,
statssekre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free