Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 9203 —
beredt till ett kraftigt fälttågs öppnande; en krigsgärd,
tre gånger så stor som förra årets, var utskrifven;
man sade, att detta var nationens dödsstöt, ty den
kunde omöjligt erlägga denna gärd; förskräckelsen för
Ryssarne ryckte dagligen närmare och förstorades dessutom
genom batet mot konungen och genom lögnaktiga
uppgiller; dock var ej allt lögn, ty man visste, att
Ryssarne sammandrogo betydliga krafter både omkring
Åbo och Vasa, af hvilka ena delen skulle gå raka vägen
på Stockholm öfver Aland och Grislehamn, den andra
öfver Qvarken infalla i norra landskaperna. =
Äfvenledes berättades, att stora landstigningsanstalter gjordes
i Köpenbamn och att 13,000 Danskar skulle öfvergå på
isen till Skåne. Många trodde sig med säkerhet skola
se Ryssarne i Stockholm under Mars månad, ja de
hviskade tillika hemlighetsfullt i örat, att konungen och
hela hans familj skulle med det första resa till
Helsingborg eller Götheborg — medförande alla sina skatter;
ban bar lätt kunnat trotsa ända till slut, han har
därvid hvarken äfventyrat lif eller gods, ty en engelsk
flotta ligger färdig att vid den första elaka
underrättelse föra honom i säkerhet öfver hafvet.
En annan besynnerlig bändelse vid denna tid för-’
anledde mycket prat och gaf nära nog trovärdighet åt
den med flit utbredda berättelsen, att konungen ej
blott lede af egensinnig balsstarrighet utan äfven af
verkliga galenskapsanfall. Gustaf Adolf hade nämligen
utverkat, att engelska gesanten Thornton, med hvilken
han förliden sommar flera gånger råkade i ovänskap,
blef återkallad och herr Merry. sänd i hans ställe.
Denne berr Merry lät han en dag kalla till sig, för alt
med honom samtala om subsidierna, dem han önskade få
ökade. Men denna önskan uttalade han i en så
påckande ton, att ministern blef förlägen och gjorde
invänningar, som stödde sig på de honom gifna
förhållningsoarder. Konungen räkade i vrede och, alldeles
utom sig, satte han batten på bufvudet, närmade sig
gesanten i en botande ställning och drog på värjan.
Herr Merry drog sig stlum tillbaka ur salen. Gustaf
Adovlf ville nu visa sin enda öfrigblifna, mäktiga vän,
alt han vore konung, och han ville genast lägga beslag
på alla engelska skepp i sina hamnar. Hanu utfärdade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
