- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
298

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 208 —

förut spatserat af och an, svarade på detta glädjerop ;
ja, fria från konungen, men ej från skurkar.

Den af riksstånden underskrifua uppsägelseakten af
den 10 Maj blef den 209’") s. m. öfverlemunad till den
fångne på Öripshbolm. Han intygade dess meddelande
och svarade, att han med lugnt samvete, men med
smärtande känslor emottagit densamma,

Man arbetade nu ganska ifrigt på den nya
författningen. I början af Junui var den färdig. Ständerna
antogo den nästan utan mnlsägelse; endast bönderna
satte sig länge emot dess 114 $. Då detta böndernag
påckande och motsägande visar, att äfven de ville
vinna af en statshvälfning, hvarvid så mycket ordas om
fribet och jämlikhet, så vill jag anföra denna 8.

”Konungen låte samtelige Riksens Ständer derag
Privilegier, Förmoner, Rättigheter och Friheter åtnjuta;
beroende det på sawmteliga Riks-Ståndens
öfverenskommelse och Konungens bifall att låta dem wundergå de
förändringar och jemnkningar, som Riketa bebof kunna
fordra. Inga nya Privilegier, ett Riks-Stånd rörande,
kanna utan Konungens och alla Riks-Ståndens vetskap
och samtycke utgifvas och meddelas.”

Bönderna päåstodo, att man ej särdelea borde fästa
sig vid privilegier och företrädesrättigheter, då tvärtom
grundlagen sjelf borde hestämma de enskilta ståndens
förhållanden till hvarandra, och att ingen annan
bestämning i detta afseende sedermera gällde, än just
grundlagens. Det är således öfverflödigt att häntyda till det
gawla, för att vid tillfälle kunna begynna nytt
krån’gel. Adeln ville bebhhålla detta kryphbål öppet, för att
kunna af sina företräden äåtervinna hvad sem nöd och
tvång fordom aftvungit den. Detta synes så mycket
mera vara händelsen, då adeln, Just genom silt häftiga
motstånd att ej vilja upphäfva denna 8&., bevisar, att den
bårdoackigt ämnar försvara privilegierna, ctt ord, som
klingar så illa i alla fria svenska mäns öron. —
Bönsderna gåfvo dock slutligea eftey, likväl med det
uttryckliga förbehåll: att npämnde 8. skulle och måsle
på nästa riksdag upptagas till gravskning.

Strax efter den nya författningens anlaå-’!udc emots



+) 8e bilagan N:o 12.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free