Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommo ett par att nå höga poster i huvudstaden. Den äldste, Jakob von Engeström, gick
juristbanan — liksom hans båda här nedan nämnda bröder — och tjänstgjorde i
kanslikollegium, där han avancerade till kansliråd 1776. Samma år förordnades han till
bankofullmäktig. I rannsakningen efter mordet på Gustaf III anklagades von Engeström för
delaktighet i detsamma och dömdes av Svea hovrätt att mista sitt ämbete och adelskap.
Av hertig Karl blev han likväl benådad till ämbetets mistning samt fängelsestraff. Han
avled år 1802 och slöt sin ättegren. Den andre brodern, Jonas von Engeström, tjänstgjorde
i Svea hovrätt och i kriminalexpeditionen, blev auditör vid Livregementet till häst.
häradshövding och avled år 1807 såsom lagman i Värmland. Även hans son Johan Mattias var
jurist och tjänstgjorde bland annat i Svea hovrätt. Biskop Johannes Engeströms yngste son
slutligen, Lars von Engeström, blev den mest lysande medlemmen av sin ätt. Efter
juridiska studier i Lund tjänstgjorde han till en början i riksarkivet, fick en del smärre
diplomatiska uppdrag, och utnämndes till
hovkansler. År 1793 blev han svensk minister i London,
två år senare i Wien och 1798 i Berlin. Efter
återkomsten till hemlandet inträdde han i
kanslikollegium och blev kanslipresident år 1809.
Samma år blev han så statsminister för
utrikesärendena och en av rikets herrar samt
förlänades friherreskapet. Han fungerade även såsom
kansler för Lunds universitet. År 1813 blev han
greve. Uppdraget såsom statsminister innehade
Lars von Engeström i icke mindre än femton
år. Vid över sjuttio års ålder drog han sig år
1824 tillbaka från det offentliga livet och
överflyttade till Polen, där han till sin död var
bosatt på sin polskfödda hustrus, Rosalie
Drya-Chlapowska, gods Yankowice.
Slutligen må här bland adelssläkterna av
rent skånskt ursprung nämnas ätten
Stiernswärd. Denna härstammar från en underofficer
vid Norra skånska kavalleriregementet Bengt Söfringsson Ahlberg, vilken stupade i Karl
XII:s krig. Dennes son, Sven Ahlberg, som även han var underofficer och tillika
källarmästare i Kristianstad, hade i sin tur sonen Rudolf Hodder Ahlberg, sedermera adlad
Stiernswärd. Denne gick i likhet med sina förfäder militärbanan, fick av tyske kejsaren
tyskt adelskap med namnet d’Ahlberg, blev svensk adelsman 1760 med namnet Adelhierta,
men fick vid adelsbrevets utfärdande, vilket skedde först år 1773, detta namn ändrat till
Stiernswärd. Hans ättlingar ha i största utsträckning fullföljt släktens militära
traditioner och ha därjämte gjort sig kända såsom framstående godsägare. Även vid hovet
återfinnas medlemmar av ätten, så Rudolf Hodder d. y., som 1864 blev hovmarskalk.
Ytterligare en rad skånska adelssläkter skulle i detta sammanhang kunna nämnas —
Wachtmeister, den skånska grenen av släkten Gyllenstierna m. fl. En skildring av dessa
och deras enskilda medlemmars livsöden ens i största korthet skulle likväl föra alldeles för
långt. Det här gjorda urvalet kan förefalla godtyckligt. Mången skånsk adelsman, som här
förbigåtts, skulle med större rätt kunnat bringas i erinran, än ett flertal av dem, som
 |
| Lars von Engeström. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
