Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I den redogörelse för skånska adelsmäns insatser på olika poster i huvudstaden, som i
det föregående lämnats, ha ett flertal högre ämbetsmän omnämnts. Under
sjuttonhundratalet äro däremot praktisk taget inga oadliga personer, tillhörande denna kategori, att
anteckna. Detta faktum har sin naturliga förklaring i det förhållandet, att en högre
ämbetsmannapost så gott som undantagslöst medförde adelskap för innehavaren eller för
dennes barn, som vi t. ex. sågo vara fallet med professorerna Bring och Nehrman samt
biskoparna Engeströms och Linnerius’ efterkommande. Under adertonhundratalet kom
emellertid denna form av belöningar för en på högsta ort uppskattad ämbetsmannagärning allt
mera ur bruk för att senare helt upphöra. Från och med adertonhundratalets ingång finna
vi också i Stockholm en rad ämbetsmän av skånsk härkomst, av vilka några här skola
nämnas.
Fredrik Morsing var född 1746 i Ystad och son till handlanden där Tomas Morsing. Efter
juridiska studier vid universitetet i Lund kom
han till Stockholm, där han tjänstgjorde såsom
kanslist i kommerskollegium under åren 1771—
1773. Han övergick därefter till affärsbanan
och drev grosshandelsrörelse med sådan
framgång, att han år 1802 hugnades med
kommerseråds titel. Samtidigt kvarstod han likväl under
åren 1792—1800 i statens tjänst såsom
fullmäktig i riksgäldskontoret. Mot slutet av sitt liv
lämnade han huvudstaden och flyttade till
Nyköping, där han ägde ett mässingsbruk och
varest han avled 1826.
Joakim Åkerman var prästson från Källs
Nöbbelöv, där han föddes år 1798. Han tog vid
endast tjugotvå års ålder doktorsgraden i Lund
och blev docent där. Till Stockholm kom han
såsom professor vid det nyinrättade Tekn.
institutet, sedermera Tekn. högskolan. År 1853
utnämndes han till överdirektör vid Kongliga myntet.
Av den kända Malmösläkten Falkman har ett flertal medlemmar likaledes på olika
poster gjort sig bemärkta i huvudstaden. Denna släkt, som ursprungligen härstammade
från Falkenberg, efter vilken stad den tagit sitt namn, kom med Jakob Falkman, kontrollör
vid Stora sjötullen i Malmö, till Skåne. I Malmö kom Jakob Falkmans släkt snart att intaga
en bemärkt plats. Sonen Henrik blev 1761 justitieborgmästare och hade därjämte flerfaldiga
andra juridiska och administrativa uppdrag. Av hans barn blev dottern Anna Katarina
gift med rådmannen i Malmö Anders Johan Schartau och moder till sju barn, bland vilka
märkas den berömde Henrik Schartau och Johan Schartau, vars son Frans var en
framstående kommunalman i Stockholm och en av börsens ledande män. Sonen Henrik gick i
faderns fotspår, blev vid trettiosju års ålder rådman, tjänstgjorde under långa perioder
såsom tillförordnad borgmästare och tillades 1793 av Kungl. Maj:t borgmästares namn. När
han 1802 i anseende till sin höga ålder — han var då sextioåtta år — begärde entledigande
från rådmannaämbetet, efterträddes han i detta av sin endast tjugosexårige son Hans
Aron Falkman. Denne hade efter juridiska studier i Lund tjänstgjort i Justitierevisionen
 |
| Hans Nicolaus Ris. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
