Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla de strävsamma åren hade han nu äntligen funnit en tryggad existens. Det är väl
känslan av, att han nu stod vid en vändpunkt, som tog sig uttryck i den lavyr, förvarad i
Nordiska museet, varmed konstnären förevigat flyttningen.
På Olstorps gård, så hette det av De Geer förvärvade hemmanet, tillbragte så Hörberg
i det stora hela återstoden av sitt liv. Dock släppte han aldrig helt kontakten med
huvudstaden. Flera av hans verk funno vägen dit, och själv besökte han Stockholm vid ett par
tillfällen.
Under 1830- och 40-talen var det skånska inslaget bland eleverna vid målarakademien
i Stockholm både starkt och representativt. Det var en rad lovande unga konstnärer,
ungefär jämnåriga, vilka nästan alla utgått från den målarskola i smått, som vid den tiden
existerade vid universitetet i Lund. Det var Anders Arvid Arvidsson, sedan 1812
akademiritmästare, som här gav en första handledning i målarkonsten och grafiken, i vilken sistnämnda
konstart han i synnerhet uppnådde en betydande skicklighet. En av Arvidssons
efterträdare, Magnus Körner, fortsatte denna hans verksamhet såsom lärare även för
icke-akademiker och hade, redan innan han 1849 antogs såsom akademiritmästare, upprättat en
litografisk anstalt och skaffat sig elever i både teckning och porträttmålning. Framför
allt Körners skicklighet i teckning kom att bli av stor betydelse för eleverna. De kunde på
så sätt alla anträda färden till akademien i Stockholm med en god grund för fortsatt
utbildning i målerikonsten.
Av de skånska konstnärer tillhörande denna krets, vars levnadsöden här något skola
behandlas, var Joseph Magnus Stäck den ende, som kom från ett burget hem. Han
föddes 1812 i Lund och tillhörde en från Italien på 1750-talet invandrad släkt, vars
ursprungliga namn var Stecchi. Fadern var perukmakare och hade gått i lära hos Reuterdahl i
Malmö, sedermera ärkebiskopen Henrik Reuterdahls far, gifte sig med en Lundaflicka och
flyttade 1801 till Lund, där han sedan övergav sitt ursprungliga yrke — med
adertonhundratalets ingång blev perukmakeriet icke längre särskilt lönande, sedan stångpiskornas tid
var slut — och blev handelsman. I Lund inköpte Josef Stäck, så var faderns namn,
senare den gård, som efter honom än i dag kallas "Stäket". Denna byggnad blev nu på sätt
och vis centrum för konstnärslivet i det dåtida Lund. Den ovannämnde
akademiritmästaren Arvidsson var hyresgäst i huset, och på tjugotalet bodde även Magnus Körner och
Gustaf Wilhelm Palm, till vilken senare vi återkomma, i Stäket. Joseph Magnus Stäck växte
följaktligen upp i en miljö, som i hög grad var ägnad att främja hans konstnärliga anlag
och vände hans håg från den levnadsbana han ursprungligen utvalt till sin, läkarens.
Stäck berättar själv härom: "En inre böjelse för de sköna konsterna bodde sedan yngre
åren inom mig. Jag trodde mig kunna kväva denna böjelse, genom fortsatta studier vid
universitetet — men förgäves. Passionen för konsten segrade över densamma för
vetenskaperna".
År 1831 begav sig så Stäck till Stockholm för att där utbilda sig. Han behövde icke
känna sig som en främling där. G. W. Palm och Körner, kamraterna från den
Arviclssonska målarskolan, hade redan ett par år tidigare begivit sig dit, och vid Konstakademien
har han väl sannolikt stiftat bekantskap med ännu en Lundapojke, Johan Holmbergsson,
son till professorn med samma namn. Stäck inskrevs vid akademien 1832 och hans
egentliga studietid vid densamma sträckte sig över tio år. 1842 erhöll han ett akademiens
resestipendium. Färden gick närmast till München, därifrån till Italien, Paris och Holland.
Först efter sex års utlandsvistelse återvände Stäck till Stockholm. Och huvudstaden blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
