Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fristad under den år 1834 i huvudstaden grasserande koleran, vilken — klagar han i ett
brev till vännen Palm — tyvärr icke visade någon större smak för hans besvärliga "björnar".
De besvärliga levnadsförhållandena började emellertid så småningom undergräva
Wickenbergs från barndomen svaga hälsa. Som vi ovan hörde, angreps han samtidigt med
Palm av en elakartad ögonsjukdom, för vars kurerande han likväl med Akademiens hjälp
kunde söka en specialist i Berlin. Vid midsommartid år 1836 styrde han kosan söderut,
ett knappt år därefter följd av G. W. Palm. För Palm blev, som vi sett, resan lång. För
Wickenberg blev den den sista. I Berlin, där han vistades ungefär ett år, slog han snabbt
igenom, och i brev till Palm ger han uttryck för sin tillfredsställelse över den
uppskattning han överallt rönte och över de uttryck denna uppskattning tog sig i hastigt stigande
inkomster. Från Berlin gick sedan färden till Paris. Även här gör Wickenberg
omedelbart lycka, och genom de dukar, han utställde vid salongen 1841 och 1842, vann han
europeisk ryktbarhet. Men under Parisåren försvagades alltmera hans hälsa. Sommaren 1843
ärnade han besöka Sverige. Planen kom aldrig att förverkligas, och fyra år senare avled
denne unge målare — hans ungdom kunde fresta till att säga löftesrike, men han hade
redan hunnit infria de rikaste löften — utan att dessförinnan få återse sitt fädernesland.
Om de båda yngre skånemålarna Nils Jakob Blommér och Kilian Zoll kunna vi fatta
oss mera kort. Vi känna redan från det föregående den miljö, i vilken de arbetade på sin
utbildning, och, ehuru båda dugande konstnärer, nådde väl ingen av dem upp till
exempelvis Wickenbergs betydelse.
Nils Jakob Blommér föddes år 1816 och var skollärareson från Öved. Redan fadern
hade visat anlag för måleriet men hade av ekonomiska skäl fått slå det ur hågen och söka
sin synnerligen torftiga bärgning som föreståndare för Lancasterskolan i Öved. — Sina
första lärospån i penselföringens svåra konst gjorde Nils Jakob Blommér inom
målerihantverket. Han kom i lära först i Kristianstad, därpå i Ystad och slutligen hos mäster Sven
Olsson i Lund. Under Lundaåren kom han så att få sin första utbildning i måleriet som
konstart av den ovannämnde akademiritmästaren Magnus Körner. Han gjorde betydande
framsteg för denne, och av sin beskyddare från tidigare år, lantmätaren T. L. Ryberg i
Simrishamn, och även av baron Ramel på Övedkloster tillråddes han att helt ägna sig åt
konsten och utlovades även erforderligt understöd för fortsatta studier i huvudstaden. År
1839 kom han så till Stockholm och inskrevs där omedelbart såsom studerande vid
Konstakademien. Det var vid detta tillfälle han antog tillnamnet Blommér. I åtta år kom han
nu att vistas i huvudstaden, år fyllda av allvarsamma studier och även av betydande
framgångar, hedersomnämnande och medaljer av Akademien och slutligen 1847 det
resestipendium, som gjorde det möjligt för honom att realisera de planer, han liksom nästan varje
annan svensk konstnär länge burit på, att i konstens huvudstäder på kontinenten få vidga
sin horisont och skaffa sig de för den konstnärliga utvecklingen erforderliga nya intrycken.
För Blommér liksom för Wickenberg kom avresan att innebära ett farväl för alltid från
fäderneslandet. Färden gick först till Tyskland och Frankrike och slutligen till Italien.
I Rom ingick han 1852 äktenskap med den finskfödda målarinnan Edla Jansson, och där
hade han sin huvudsakliga vistelseort under Italienåren. Den äktenskapliga lyckan blev
kort. Redan åtta dagar efter bröllopet lades Blommér på den sjuksäng, från vilken han
aldrig mera skulle uppstiga. Den förste februari år 1853 avled han.
Kilian Zoll tillhörde en förmodligen från Tyskland invandrad musikersläkt: i tre
generationer voro hans förfäder organister vid Mariakyrkan i Hälsingborg. Hans fader var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
