Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om man undersöker huru antalet till Stockholm överflyttade personer förhåller sig till
hemlänens befolkningstal ocli till antalet till övriga delar av landet utflyttade skåningar
m. m., får man för år 1930 följande tal:
Kristianstads län Malmöhus län
Män Kvinnor Män Kvinnor
Antal personer, födda i länet ....................131,309 135,102 240,514 246,036
Därav fortfarande boende i Skåne............118,618 122,877 217,938 225,265
Därav fortfarande boende i länet................99,903 99,598 205,731 212,285
Boende utanför Skåne ................................12,691 12,225 22,576 20,771
Därav boende i Stockholm............................2,412 2,285 6,060 5,542
Boende i Stockholm i procent av hela
antalet födda inom länet............................1,84 1,69 2,52 2,25
Boende i Stockholm i procent av hela
antalet boende utom Skåne........................19,0 18,7 26,8 26,7
Av hela antalet skåningar har alltså ungefär 2 procent överflyttat till Stockholm.
Siffran anses i förhållande till siffrorna för övriga landsdelar vara mycket låg. Vid
jämförelse måste likväl hänsyn tagas till länets storlek, avståndet från hemorten till
huvudstaden m. m.
Hur ha de till Stockholm inflyttade skåningarna i allmänhet lyckats slå sig fram? Av
otaliga anekdoter kan man utläsa den övertygelsen, att skåningarna måhända bättre än
några andra befolkningsgrupper förmått göra sig gällande i huvudstaden. Att med siffror
giva belägg för dessa anekdoters sanningshalt är icke möjligt. För en fullständig
undersökning av exempelvis Stockholmsskåningarnas ekonomiska status skulle erfordras
yrkes-och inkomstsiffror för samtliga stockholmare, fördelade efter födelselän.
I ett avseende kan man emellertid fastställa, att skåningarna i det stora hela stått sig
relativt gott i huvudstaden. I Stockholms stads statistik för år 1934 finnas nämligen
uppgifter på födelselänen för kommunens understödstagare. Frånvaron av jämförelsesiffror
från andra år och av exakt uppgift om antalet i Stockholm bosatta skåningar vid nämnda
tidpunkt minskar visserligen möjligheten att av denna statistik göra absolut säkra
slutsatser. Så mycket torde likväl kunna sägas, att de i Stockholm bosatta skåningarna i
påfallande liten utsträckning anlita fattigvården. Om man beräknar procenttalet för
understödstagande skåningar i förhållande till hela antalet i Stockholm bosatta skåningar, får
man nämligen en synnerligen låg siffra. Endast två av rikets län, Västkustlänen, kunna
uppvisa lika låga siffror som de båda Skånelänen. För övriga län ligga siffrorna
avsevärt högre. Självfallet kunna olika förklaringar till detta förhållande tänkas. Men den
mest sannolika torde väl likväl vara den, att skåningarna verkligen i osedvanligt stor
utsträckning lyckats finna en säker bärgning i huvudstaden. Denna rent ekonomiska
måttstock synes alltså i varje fall icke jäva det gängse talet om skåningarnas betydelsefulla
ställning i huvudstaden.
— 46 — 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
