Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agneholm - Agnes - Agrell, Carl Magnus - Agrell, Olof - Agricola, Michael - Agunnaryd - Agön - Ahla - Ahlberg, Daniel - Ahlberg, Johan - Ahlgren - Ahllööf, Lars - Ahlman, Per Zacharias - Ahlqvist, Abraham - Ahlskog - Ahlstad, Vestra- och Fru- - Ahlström, Jakob Niklas - Ai - Akademier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och innehades af Otto Thordbjörnson Stuth, äfven
en bondplågare, hvilken lät sätta bönder och
arbetare på stenar i strömmen, der de fingo sitta i
flere dygn, i köld och hunger. Stenarne kallas
deraf ännu Plågan och Fängslestenar. Denne Stuth
var likväl den sista, som herrskade på Agnaholm.
Slottet blef efter honom förstördt och aldrig mer
uppbyggdt.
Agnes, Konung Albrekts andra gemål, dotter till
Hertig Magnus Torquatus af Braunschweig. Han
förmälde sig med henne år 1396, året efter
sedan han blifvit lösgifven ur sin fångenskap, och
då han således i sjelfva verket icke mer var
Konung. Hon öfverlefde honom i 21 år, emedan hon
dog först år 1433.
Agrell, Carl Magnus, Theologie Doktor och
Kyrkoherde i Skatelöf af Wexiö stift, född 1764,
död 1840, en lärd Orientalist, utmärkt genom
sina forskningar och smärre afhandlingar om
Österländska språken, särdeles Syriskan.
Agrell, Olof, Kansliråd och Konsulatssekreterare
i Tanger, känd genom sina bref om Marocko, som
utkommo år 1796, skrifna i en lätt och behaglig
stil och sin öfversättning af Antenors resa. Född
1755, död 1831.
Agricola, Michael, den förste Evangeliska
Biskop i Åbo, hvartill han utnämndes af Gustaf I
år 1554. Vid detta tillfälle delades det alltför
vidsträckta Finska Biskopsdömet i två stift, Åbo
och Wiborg, med hvilken delning Agricola blef
något missnöjd, så att han efter återkomsten dit
från Stockholm, höll sin första messa med påfliga
ceremonier. Konungen förtröt detta med skäl,
men återskänkte honom sedermera sin ynnest,
emedan han i öfrigt visade mycket nit för
Protestantiska lärans utspridande i Finland, och skickade
honom, jemte Erkebiskopen Laurentius Petri och
Riksrådet Sten Eriksson, på en ambassad till
Czaren i Moskwa. På hemresan sjuknade han och
dog Palmsöndagen d. 9 April 1557. Han begrofs
i denna samma Wiborgs Domkyrka, hvars
skiljande från hans andeliga välde en gång väckt hans
förtrytelse. — Om hans sonsons son, Sven, se
Lejonmark.
Agunnaryd, en socken i Sunnerbo kontrakt af
Wexiö stift, hörer till 3:dje kl., består af 69 ofm.
47 13/24 fm. mtl och har 1555 innev. Adr. Wexiö.
Agön, en bekant landtkänning och hamn för de
sjöfarande, belägen fyra mil ifrån Hudiksvall.
Ahla, annexförsamling till Kreklingbo, är belägen
i Gottlands medelkontrakt. Adr. Wisby.
Ahlberg, Daniel. Se Edelcreutz.
Ahlberg, Johan, Ritmästare vid Upsala
Universitet, en skicklig porträtt- och historiemålare.
Född 1752, död 1813.
Ahlgren, en Aktör vid Svenska dramatiska
teatern, tillhörande dess gyllene ålder, utmärkt såsom
père noble, hjelte, tyrann m. m. Död 1817.
Ahllööf, Lars, en om Arboga stad förtjent
medborgare, Handlande derstädes och fyra gånger
Riksdagsman, utverkade åtskilliga förmåner för staden
och gjorde till dess fattiga betydliga donationer.
Född 1657, död 1737.
Ahlman, Per Zacharias, blef, såsom
Advokatfiskal i Kommersekollegium och ledamot af
General-Tull-Direktionen med Lagmans titel,
Bondeståndets Sekreterare vid 1789 och 1792 årens
Riksdagar, och stod i mycket anseende hos Gustaf III,
som ofta med honom öfverlade om angelägna
riksdagsärender, slutligen vice President i Wasa
Hofrätt. R. N. O. Född 1734, död 1802.
Ahlqvist, Abraham, född på Öland d. 5 Juli
1794, Prost och Kyrkoherde i Runstens pastorat
derstädes. Riksdagsfullmäktig vid flera
Riksmöten, känd genom sina utgifna skrifter i botaniken
och i synnerhet genom Ölands historia och
beskrifning.
Ahlskog, en socken med Lye, belägen i
Gottlands södra kontrakt, hörer till 2:dra kl., består
af 21 1/2 fm. mtl, och har 878 innevånare. Adr.
Wisby.
Ahlstad, Vestra- och Fru-, socknar, belägna i
Skytts kontrakt af Lunds stift, höra till 2:dra kl.,
bestå af 32 19/24 ofm. 31 11/48 fm. mtl och hafva 1500
innevånare. Adr. Malmö.
Ahlström, Jakob Niklas, född på Gottland d.
5 Juni 1805, Musikdirektör vid Westerås
Gymnasium, och sedan Nya Teaterns i Stockholm
inrättning, anförare för dess orkester, en kompositör af
goda anlag, känd genom musiken till Agne,
Positivhataren, Farinelli, Hinko m. fl.
Ai. En i Nordiska mythologien bekant dvärg, som
ansågs höra till det slag, hvilka bodde i stenarna.
Om honom är för öfrigt intet bekant.
Akademier. Med denna benämning förstod man
i början universiteterna eller de högsta
läroanstalterna. Sedermera har man, som sig bör, användt
det endast för Samfund, stiftade för
vetenskapernas, konsternas eller vitterhetens utveckling och
förkofran, och sammansatta af deras utmärktaste
idkare, hvilka dock icke hafva någon egentlig
lärarebefattning. Vi upptaga likväl, för att ej
afvika från den häfdvunna benämningen, här båda
slagen under det gemensamma namnet.
Akademierna äro för närvarande i Sverige:
Akademien för De Fria Konsterna. På
sitt sätt är denna den äldsta af alla Sveriges
Akademier, emedan hon d. 10 Mars 1735 stiftades af
Riksrådet Tessin, och en skådepenning slogs i anledning
deraf. Hon var likväl då inte annat än en ritskola,
inrättad af de från Frankrike införskrifne målare och
bildhuggare, hvilka på egen bekostnad skaffat sig en
modell, sammanträdde om aftnarna för att rita och
läto sina elever deltaga i deras öfningar. År 1740
skaffade Tessin den nya stiftelsen ett understöd af
staten, stort 500 daler s. m., men hvilket föga
räckte till, ehuru lärarena ej fingo något arfvode;
de Fransyske konstnärerne bortreste 1746;
Ständerna ökade väl då och då anslaget, men hvilket
i alla fall var otillräckligt, och benägenheten för
Akademien och dess föremål var vacklande och
ljum, så att år 1770 fråga var att afskeda
Direktören, hvilken man bland annat förebrådde som
ett fel, att han låtit tvenne unga konstnärer vistas
i 5 år i Rom med pension. Efter Gustaf III:s
revolution klarnade likväl utsigterna för så väl denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
