Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författare, skalder eller prosaister, dels män af
upphöjd samhällsrang, vitterhetens gynnare och
dilletanter, för att sålunda gifva litteraturen anseende.
Ingen titel fick nyttjas ledamöterne emellan.
Akademien borde årligen utdela pris i skaldekonst och
vältalighet, det stora om 26 dukater, det mindre
om 10. Det första priset i vältaligheten vann
Gustaf III sjelf för ett äreminne öfver Torstensson.
Dessutom stiftade Hofkansleren Zibet ett pris för
en skrift af något fosterländskt ämne, Professor
Lundblad ett åt författaren af det bästa under året
utkomna arbete och Konung Carl Johan, när
Akademien firade sin halfsekularfest år 1836, ett
sådant att tilldelas någon utmärkt författare, som
under årets lopp från trycket utgifvit ett arbete.
Då Reuterholm icke blef invald i Akademien,
såsom han önskat, blef genom en Kongl. befallning
af d. 7 Mars 1705, Akademien suspenderad under
det öfriga af minderårigheten, hvarvid som
förevändning togs några fria yttranden i Silfverstolpes
inträdestal. Akademiens inkomster bestå
hufvudsakligen i privilegium på Post- och
Inrikes-tidningens utgifvande, hvarförutan hon genom enskildta
donationer samlat en fond af omkring 50,000 R:dr.
Dess högtidsdag firas d. 20 Dec., Gustaf Adolf den
Stores födelsedag.
Upsala Akademi. Omkring år 1235 blef
vid Erkebiskopssätet i Upsala en slags Högskola
inrättad, med fyra ”Canonici Seculares” till lärare,
hvilkas antal småningom blef förökadt. Från de
öfriga Domkyrkorna skickades lärjungar, för att i
detta Kollegium fortsätta sina studier. Om dessa
studier får man ej göra sig några stora begrepp.
”Som det var djeknarnes förnämsta göromål, att från
koret svara presten till messan, lärer förmodligen”
— anmärker Busser — ”deras röst blifvit mera
öfvad än deras snille.” All egentlig vetenskaplig
bildning måste sökas utomlands. För att emedlertid
afhjelpa den öfverklagade okunnigheten bland
presterskapet, hade de Svenska sändebuden till
Kyrkomötet i Costnitz 1414 i uppdrag, att från Tyskland
hemföra lärde män, för att vid Upsala Skola
anställas. I följe deraf blef ock verkligen, år 1438,
till en början en akademisk Profession inrättad,
hvars innehafvare skulle årligen ”läsning hålla,
lijkavis som en mäster i studiis privilegiatis plägar göra.”
År 1471 erhölls från Påfven tillstånd att inom
förelagd tid af 2 år inrätta ett Universitet, men som
detta ej skedde, måste nytt tillstånd sökas, och
detta erhölls af Påfven Sixtus IV år 1476. År
1477 blef Upsala Universitet, i Sten Stures, flere
Biskopars och ädlingars närvaro, högtidligen invigdt.
Samma år togo föreläsningarna sin början. Under
en mängd af år derefter, har man ingen närmare
underrättelse om Akademien. År 1542 förstörde
en vådeld Akademiens hus. Ruinerna användes till
slottsbyggnaden. Konung Erik XIV gjorde litet
eller intet för densamma. Konung Johan III:s
regering blef mera gynnande för Akademien. Hon fick
åter sin Rektor och flere Professorer, samt tillopp
af ett ej ringa antal studerande. Men flere
tillstötande vidriga omständigheter bragte oordning i
studiernas jemna gång. Det var Carl IX som åter
upprättade Akademien. Han utfärdade för
densamma privilegier af d. 15 Mars 1595, sedan han år
1593 förordnat 7 Professorer och Läsemästare.
Förstnämnda år inskrefvos 64 studenter i
Akademiens matrikel. Hvad Carl IX börjat, fortsatte
Konung Gustaf Adolf med nit och drift. Genom
gåfvobref af d. 31 Aug. 1624, förärade han, af de
nu i hans hand förenade Gustafvianska arfvegodsen,
trehundradefemtio hemman till Akademiens
everldliga egendom; dessutom Kronotionden af flere gods
i Westmanland och Helsingland; prebendepastorater
åt Theologerne, samt ett bondehemman i tillökning
för en hvar af de öfrige. Professorerne; 3250 daler
årligen till kommunitetet, med särskildt anslag för
inköp af inventarier m. m.; 2500 daler till årliga
stipendier; ett eget Boktryckeri; stiftade
Akademiens Bibliothek genom föräring af sin egen
boksamling, och förordnade dertill en årlig inkomst, samt
lät bygga det hus, som efter honom kallades
Academia Gustaviana. — År 1626 utfärdade Konungen
Akademiens privilegier, deruti de af Carl IX gifna
friheter stadfästades med några tillägg. År 1633
blefvo dessa af Drottning Christina bekräftade med
åtskilliga tillägg, särdeles rörande Akademiens
jurisdiktion. Konung Carl X Gustaf, som sade sig
”skatta och hålla Academien i Upsala för ett
Förnämbdt klenod i sitt Rijke”, utfärdade år 1655
Akademiens ännu gällande konstitutioner. Under de
följande Konungarne hafva de föregående privilegierna
blifvit bekräftade, och nya förmåner blifvit
Akademien tillagda. — Akademistaten är indelad i fyra
Fakulteter, nemligen: den Theologiska (fyra
Professorer), den Juridiska (fyra), den Medicinska (två)
och den Filosofiska (fjorton Professorer). Dessutom
äro vid dessa Fakulteter åtskillige Adjunkter och
vårdare af Akademiens samlingar, samt i öfrigt
Excercitiemästare, äfvensom åtskilliga andra, hvilka
hafva Akademiens ekonomi om händer, anställde.
Akademiens årliga inkomster äro uppskattade till ett
belopp af 148,585 R:dr B:ko. För närvarande (1845)
är Studentkorpsen delad i 14 nationer, af hvilka
enhvar med få undantag omfattar dem, som
studerat vid samma stifts offentliga läroverk.
Adelsmän och utländningar kunna välja hvilken nation
som helst. Hvarje nation äger eget samlingsrum
(nationssal) med tidnings- och bibliotheksrum,
särskilda kassor och stadgar, samt har en ibland
Professorerne som Inspektor. Denne är att anse
såsom Konsistorii målsman i nationen och nationens
i Konsistorium. Han har högsta vården öfver
nationens disciplin, och går med råd och dåd dess
ledamöter tillhanda. Hvarje nation fördelas i 5
klasser: Preliminarister (den lägsta klassen,
innefattar dem, som icke genomgått offentliga läroverk),
Examinandi, Recentiorer, Juniorer och Seniorer. De
trenne sistnämnde klasserna bestämmas af
kunskaper, stadga och akademisk ålder. Recentiorerne
hafva endast rösträttighet i sådana handlingar, som
röra penningeutgifter. En eller två af seniorerne,
allt efter nationens storlek, utväljas för år eller
termin till Kuratorer och en annan till
Bibliothekarie. Utom dessa klasser har hvarje nation en
sjette klass, som innehåller Membra Honoraria,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
