Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alavo - Albanensis, Nikolaus - Albedyhl, Gustaf, d’ - Albit - Albo - Albo - Albo - Albo - Alboga - Albrekt - Alböke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man. Icke desto mindre talar Suchtelen om
Svenskarnes öfvermagt.
Albanensis, Nikolaus, till börden Engelsman,
vid namn Breakspear, beskrifves såsom en redlig
man, med ett intagande väsende, besökte Sverige
och Norrige i medlet af 12:te seklet, och har
gjort sig bekant såsom särdeles verksam för
antagandet af Linköpings mötes beslut. (Se detta ord.)
Albedyhl, Gustaf, d’ af en Pommersk ätt,
anställd i Kongl. Kansliet och tidigt begagnad i
ministeriella ärender, så att han redan 1784
utnämndes till, som det hette, Minister en second,
vid Danska hofvet, hvarifrån han likväl
hemkallades 1789. Orsaken härtill var en obehaglig affär,
då en Löjtnant Benzelstjerna uppgjort en plan att
uppbränna den vid Köpenhamn liggande Ryska
eskadern, och i hvilken Friherre d’Albedyhl
anklagades för delaktighet, ehuru han tvärtom sökte
afstyra den och gjort allt hvad han kunnat, för att
skydda anstiftaren mot Ryssarnes hämnd. Han
återvann sedermera aldrig hvarken Gustaf III:s eller
någon af de följande regeringarnas förtroende.
Han använde sin öfriga tid på författandet och
utgifvandet af samlingar och skrifter i Svenska
historien och diplomatiken. Född 1758, död 1819.
— Hans fru, Grefvinnan Eleonora Charlotta
Wrangel, är känd som författarinna af en skaldedikt i
4 sånger: Gefion och flera smärre poemer.
Albit, natronfältspat (periklin, tetartin), ett till
färgen hvitt, i kanterna genomskinande, ofta till
yttre formen obestämdt, körtelformigt, inuti
stråligt eller kornigt kristalliniskt mineral,
tillhörande slägtet silikater, och bestående af kiselsyrad
lerjord förenad med kiselsyradt natron.
Förekommer vid Finnbo och Broddbo nära Fahlun.
Albo, härad, beläget i Wexiö eller Kronobergs
läns 3:dje fögderi, innefattande följande socknar:
Skatelöf med V. Thorsås och Härlunda; Wirestad;
Moheda med Öhr och Anneboda; Lekaryd med
Alingsås; Qvenneberga med Hjortsberga; Slätthög
med Mistelås; Wieslanda med Blädinge, samt
Stenbrohult med Härlöf. Häradets areal utgör 355,199
tunnland, hvaraf 40,827 äro sjöar och kärr.
Hemmantalet uppgår till 572 1/2. Folknummern är 23,486.
Häradet ligger från 430 till 580 fots höjd öfver
hafvet.
Albo, härad, beläget i Christianstads läns 2:dra
fögderi och innefattar följande socknar: Raflunda
med Brösarp; Mällby med Hvitaby; Andrarum med
Eljaröd, samt St. Olof med Rörum och Fogeltofta.
Häradets areal utgör 60,842 tunnland, af hvilka
endast 54 äro sjöar och kärr. Folkmängden är
9050 och hemmantalet 114 5/8. Häradet är
beläget från 80 och till 190 fot öfver hafsytan.
Albo, kontrakt i Christianstads län och Lunds stift,
utgöres så väl af de i ofvanstående härad
uppräknade socknar och annexer, som ock af följande:
Wimmerlöf och Rörum; Cimbritshamn och
Jerrestad; Cimbrits och Nöbbelöf; Gladsax och
Tomerup; Wallby och Bolshög; Stiby (tills vidare
förenadt med St. Olof), samt Borrby.
Albo, kontrakt i Wexiö stift, utgöres af samma
socknar och annexer, som Albo härad i samma stift.
Alboga, annexförsamling till Odh, belägen i Åhs
kontrakt af Skara stift och Gäseneds härad, 3 1/4
mil från Borås i Skaraborgs län. Arealn är 3587
tunnland, hvaraf 30 äro sjöar och kärr, utgör 12
mantal, har 648 innevånare och ligger 375 fot
öfver hafvet. Adr. Alingsås, Uptorp.
Albrekt, son till Hertig Albrekt I af
Mecklenburg, och systerson till Konung Magnus Smek. De
Svenske aristokraterne satte honom i spetsen för
sin uppresning mot Konung Magnus, valde honom
på Herredagen i Stockholm d. 30 Nov. 1363 till
Konung i Sverige, samt hyllade honom dertill vid
Mora stenar andra Söndagen i Fastan följande året.
Sedan Magnus blifvit slagen vid Tillinge, kröntes
Albrekt i Upsala 1365. Han var en svag och föga
skicklig regent, lika urstånd att uppfylla adelns
fordringar, som att motverka dem, derföre
störtades han från tronen af samma fraktion som
upphöjt honom derpå. Slagen och fången vid
Fahlköping d. 24 Febr. 1389, hölls han i sexårig
fångenskap på Lindholms slott i Skåne, hvarifrån han
lösgafs år 1395, och återvände till sitt hemland.
År 1405 afsade han sig alla anspråk på Sveriges
krona, ingick i Dobrans kloster och afled der år
1412, man vet ej i hvad ålder, samma år som
hans lyckliga besegrarinna bortrycktes af döden.
(Se vidare Agnes och Riccardis.)
Alböke, annex till Löth socken i Ölands norra
kontrakt af Calmar stift; arealen är 8424 tunnl., hvaraf
8 äro sjöar och kärr, samt ligger 95 fot öfver
hafvet. Folkmängden är 622 personer. Adr. Borgholm.
Allmogen närer sig i synnerhet med kalkberedning.
Kyrkan är gammal, men i senare tider reparerad.
I densamma förvaras sedan katholska tiden
åtskilliga bilder af träd. ”Dessa bilder äro”, såsom en
författare säger, ”bevis på den höjd, till hvilken
bildhuggerikonsten under medeltiden i allmänhet
hade stigit.” — På Kårholma synas ruiner efter
en skans, en brunn med godt vatten och en
grafplats, hvarest flere menniskoben blifvit upptagne.
På östra stranden midtemot Kårholmsskansen är
äfven en skans, begge anlagda efter
fortifikationsreglor. Dessa skansar uppkastades år 1677. Hos
allmogen fortgår en sägen, att Kårholmen fått sitt
namn efter fru Elsa Kåre, som före Digerdöden
ägt denna holme, Karsö, med flera gårdar i
socknen. Uti Löths permebok skall, enligt berättelse,
varit anfördt, att fru Elsa Kåre måste framköra
5 lass sten, när hvarje bonde körde ett lass till
kyrkogårdsmuren, som i hennes tid blef upplagd.
Af denna proportion skulle man sluta, att hon
varit en nog betydande fru inom socknen. —
Sydvest om Alböke kyrka är ett stenrör af icke
mindre än 8 alnars höjd. Vester om kyrkan äro tre
stora stenrör med fotkedjor af 6 alnars lodrät
höjd och 112 stegs omkrets. De kallas Trerör.
Öppnar man dessa rörkullar, träffas ordentliga
stenkistor (med obrända lik), sträckte i N. och S. af
4 alnars längd och en alns bredd. Något längre
i norr äro 4 andra rörkullar. Äfven dessa äga i
bottnen stenkistor. Utom stenkistorna i bottnen
på rören, finner man andra fyrkantiga inhägnader
af nedstuckna kalkflisor, till nio steg i fyrkant och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
