Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almqvist, Erik Jonas - Almqvist, Erik Abraham - Almqvist, Carl Jonas Ludvig - Almroth, Nils - Almroth, Nils Wilhelm - Almström, Pehr Olof - Almundsryd - Almunge - Aln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ynnest, honom tilläts att, som præbende, behålla
det stora Tierps pastorat, i hvilket han kort
förut blifvit Kyrkoherde. Född d. 2 Febr. 1729,
död d. 15 Mars 1808.
Almqvist, Erik Abraham, den föregåendes
son, äfvenledes en grundlig theolog och filosofisk
forskare, samt utmärkt riksdagsman, ifrån Theol.
Adjunkturen befordrad till Biskop öfver Hernösands
stift år 1812, der han blef en nitisk och driftig
styresman, känd för sitt glada lynne och sin
lifliga qvickhet. Kom. af N. 0. Född d. 25 Maj
1767, död d. 29 Juli 1830.
Almqvist, Carl Jonas Ludvig, den förres
brorson, Krigskommissarien Almqvists son och
Gjörwells dotterson, född d. 28 Nov. 1793, ingick först
i Kansliet, hvilket han likväl år 1823 lemnade,
för att med några vänner flytta till Wermland,
der de med egna händer odlade jorden, blef
sedan vikarierande Lektor vid Carlberg, Lärare och
derefter Rektor vid Stockholms Elementarskola,
från hvilken befattning han åter tagit afsked,
prestvigd och år 1842 i Upsala Konsistorium ställd
till rätta för åtskilliga förmenta afvikelser från
Kristna religionens allmänt antagna dogmer, men
utan påföljd. Har under de senare åren för det
mesta lefvat endast som litteratör. Redan tidigt
uppträdde han såsom författare med ett ”Försök
till Hectors lefnad”, — ”Hvad är kärlek?” m. fl.
Någon tid hvilade hans penna, men sedan han
återvändt från Wermland, utbytte han henne ånyo mot
plogen, som han lemnat, och utgaf åtskilliga
läroböcker: Allmän Språklära — Rättstafningslära —
Svensk Språklära — Praktisk Arithmetik —
Grekisk Grammatika. Egentligen ryktbar blef han
likväl först genom ”Törnrosens Bok”, en gemensam
titel för en mängd romantiska berättelser. Han
har sedermera, med en lika sällsynt produktivitet
som mångsidighet, utgifvit en mängd skrifter
öfver helt och hållet skiljaktiga ämnen, dramatiska
arbeten, ett Svenskt Lexikon, Menniskoslägtets
Saga m. fl.
Almroth, Nils, en på sin tid utmärkt Läkare,
Stadsfysikus i Stockholm, Medicinalråd, R. N. O.
Född 1761, död 1832; äldste sonen
Almroth, Nils Wilhelm, född 1796,
Öfver-Direktör vid Myntet, har mycken förtjenst om
Myntverkets nyare organisation och utgifvit en
Lärobok i Oorganiska Kemien, samt öfversatt
Karmachs Teknologi och Fischers Mekaniska
Naturlära, m. m.
Almström, Pehr Olof, född 1802, anlade
år 1819, för Wena koboltgrufvu-bolags
räkning i Nerike, en inrättning för tillverkning af
s. k. Chaux metallique; var de följande åren till
1823 anställd såsom proberare vid Gladhammars
ånyo upptagna koboltgrufva, samt undersökte 1822,
för enskild persons räkning, Loos ödelagda
koboltgrufva i Helsingland. Examinerad Apothekare 1823.
Uppgjorde s. å., i förening med några studerande
farmaceuter, i hufvudstaden plan till en litterär
farmaceutisk förening, som dock strandade mot
Apothekar-societetens obenägenhet derför. Apothekare
i Åmål 1829 och i Stockholm 1836. Redigerade
år 1837 en tidskrift, kallad Farmaceutiskt
Notisblad. Lemnade 1838 det farmaceutiska yrkets
praktiska utöfning, men meddelade deremot
theoretisk undervisning i farmaceutisk kemi åt
studerande farmaceuter. Utgifvit af trycket år 1841
en Lärobok för Apotheks-elever med titel:
Apothekarekonstens Elementer, 1844 och 45 en
Handbok för Fabrikanter och Handtverkare med titel:
Kemisk Teknologi, i 2:ne delar, samt samma år en
Handbok för Handlande med titel:
Handelsvaru-Kännedom.
Almundsryd (eller Nykyrke), annex till Urshult,
är beläget i Kinnevalds kontrakt och härad af
Wexiö stift, 5 1/4 mil från Wexiö och 480 fot
öfver hafvet. Dess areal utgör 44,338 tunnland,
hvaraf 6150 äro dels sjöar och kärr.
Hemmantalet är 47 1/4 och folkmängden 2780. Adr. Wexiö.
— I socknen låg det urgamla slottet ”Trulleborg”,
der på ett näs, mellan Hakeqvarns-å och en liten
insjö, kallad ”Hartgrepes Lögetråg”, lemningar och
sägner efter borgen finnas. Då Engelbrekt
tågade med härsmagt omkring i landet, skyndade
bondehären äfven hit. Här bodde en af
Småländningarnes många förtryckare, som genast tog till
flykten, och borgen förstördes. De gamle i
Kinnevaldsbygden veta berätta, det en dal-pil blifvit
funnen invuxen uti en härstädes fälld gammal björk,
samt i jorden derinvid en gammaldags sporre af
ovanlig skapnad och storlek; allt minnen efter
forntida strider.
Almunge, en socken, belägen i Närdinghundra
kontrakt och härad, Upsala stift och 3:dje
fögderiet af Stockholms län, samt 2 1/4 mil öster från
Upsala. Socknen hörer till 2:dra kl. konsist.,
består af 56 3/4 mtl, och har en areal af 33,210
tunnl., af hvilka 1880 äro sjöar och kärr; den
har 1868 innevånare och ligger 150 fot öfver
hafvet. Adr. Upsala.
Aln betyder egentligen något liggande, sedermera
dettas längd, eller alnmått, och härledes af
Latinska ordet Unnus. Det längdmått, som hos oss
kallas aln, och som igenom lagar omsider blifvit
faststäldt öfver hela riket, har tillförene icke
allenast varit många ändringar underkastadt, utan
äfven efter hvarje landsort skiljaktigt. Man
finner således flerestädes alnar af jern eller så
kallade Likare, uppsatta i kyrkor, vid tingsställen
och andra allmänna platser, efter hvilka likare
allmogen borde rätta sig. Åren 1605 och 1664
stadgades en gemensam likare för Sverige af 2
fot. Sedermera beslöts, att Svenska måttet borde
grundas på ett djupare justeringssätt, enligt
hvilket en likare aldrig skulle kunna förlora sitt
rätta skick. Förordningen härom är af d. 6 Nov.
1668. Detta alnmått kallades Linia Carolina,
äfven Stockholms-alnen. Den villervalla, som af
denna måttberäkning uppkom, gjorde likväl, att
samtliga städerna år 1672 deremot inkommo med
besvär. Dock blef på 60 år härvid intet gjordt.
År 1735 blefvo ändtligen alla rikets likare med
hvarandra jemförda och förbättrade. Man räknar
likväl i vårt land tvenne slags alnmått, nemligen
verkmått och decimalmått. — Den Svenska alnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
