Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anka - Ankare - Ankarhjelm, Mårten Thijssen - Ankarsrum - Ankarstock - Anlöpning - Anna - Anna - Anna - Anna - Anna Eriksdotter - Annæ kapell, S:t - Anneforss - Anneforss - Annefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudkarakterer med denna, dock varierar
storleken betydligt, och den tama är alltid, stundom
betydligt, större än den vilda. Härifrån gör dock
den s. k. Turkiska ankan, (Anas moschata), ett
undantag, såsom varande en egen art och
betydligt större, härstammande från Kaspiska hafvet och
särdeles trakten af Wolga. Den är af en mindre
gås’ storlek, med naken, vårtbelagd näbbtrakt,
kroppen till större delen grönsvart,
metallglänsande, inunder, likasom hufvudet och halsen,
hvitfläckig, vingspegeln hvit, benen röda. Hannen,
som har stark mysklukt, parar sig med tama
ankan, men deraf frambragta batarder kunna ej
fortplanta sig.
Ankare, ett stort jern, liknande en dubbel hake,
som begagnas att fasthålla ett fartyg. Dess
särskilda delar äro: läggen, ringhålet, ringen,
kronan eller krysset, armarna, flyet, pynten, tappen
och nöten. Ankarstocken är antingen af träd
eller jern, fästad vid tappen i en mot armarnas plan
vinkelrät ställning. Ankare äro af flera slag,
såsom Dagligs-ankaret, som hänger uti rust- och
penterlinan under babords kranbjelke; Töj-ankaret, som
hänger på samma sätt under styrbords kranbjelke;
Pligt-ankaret, som är surradt vid styrbords
fockröst, med ena flyet in öfver relingen, och är störst,
samt begagnas blott i yttersta nödfall; Lägg-ankaret,
som ligger på samma sätt om babord; Bog- eller
Kran-ankarne = med dagligs- och töj-ankarne;
Relings-ankarne = med pligt- och lägg-ankarne;
Svår-ankarne kallas alla dessa, till åtskillnad från
varp-ankarne. Varp-ankarne äro mindre och
begagnas vid varpning, förtöjning o. dyl. De
ligga, då de ej begagnas, surrade ofvanpå pligt- och
lägg-ankarne.
Ankarhjelm, Mårten Thijssen, född
Holländare och Amiral för en Holländsk eskader, gick
sedan i Svensk tjenst och blef Chef för den af Louis
De Geer utrustade flotta. Utmärkte sig mycket i
slagen vid Köpenhamn och Femern d. 13 Okt. 1643.
död 1657. — Mårten Christersson, den
förres dotterson, äfven en utmärkt sjöman, Major vid
Amiralitetet, stupade i sjöslaget d. 1 Juli 1677.
— Mårten, hans son, var först i Svensk, men
gick sedan i Österrikisk, tjenst, der han blef
Generalmajor, Guvernör i St. Philippe vid Ostende,
antog katholska religionen och dog 1740.
Ankarsrum, ett jernbruk i Hallingbergs socken
af Calmar län, har fyra härdar och 1740 skepp:d
privilegieradt årligt smide, med eget tackjern,
hvilket smide skeppas på Westervik, Calmar och
Stockholm. Frälsesmidet utgör 120 skepp:d, och
är smidesrätten för öfrigt vid tillåtna verkstäder
obegränsad, mot särskild hammarskatt. Utom
manufakturverk finnes här äfven gjuteri för gröfre
och finare gjutgods. Smidesstämpeln är denna:
ett träd med krona kring stammen. Ankarsrum
äges för närvarande af B. de Maré.
Ankarstock, ett slags syrligt kommissbröd af
ungefär sex markers vigt, som bakades för arméens
behof och borde för hvarje soldat räcka i tre dagar.
Anlöpning, (metallurg. o. tekn. term), kallas i
allmänhet flera metallers egenskap, att i luften
öfverklädas med en olika färgad, tunnare oxidhinna, som
småningom tilltager i tjocklek, och hvarigenom
metallen slutligen förlorar sin glans. Speciellt förstås
dermed jerns och ståls egenskap, att vid försigtig
uppvärmning, i följd af en sådan hinnas bildning,
antaga olika färger, neml. först gul, sedan röd,
purpur, violett och mörkblå, hvarvid det härdade
stålets hårdhet tillika småningom aftager, så att
det, då färgen slutligen försvinner och öfvergår
till askgrått, återigen är lika mjukt, som före
härdningen, hvarföre denna operation användes
för att gifva stålarbeten den grad af hårdhet,
som är nödig för de ändamål, hvartill de skola
användas, och som af den olika färgnyansen vid
anlöpningen bedömmes. Stundom anlöpas stålarbeten
ock, vanligen till blått, endast för prydlighetens
skull, och för att på den blåa bottnen anbringa
förgyllda sirater.
Anna, Gustaf I:s dotter, gift med
Pfaltzgrefven till Veldenz Georg Johan, död 1610, i dess
55:te år.
Anna, Johan III:s dotter, född på Eskilstuna slott
d. 17 Maj 1568, förlofvad med en Grefve Johan
Georg af Brandenburg, men hvilken förmälning ej
blef af, utan Prinsessan dog ogift år 1625 i
Marienberg i Preussen; hon lärer haft någon böjelse
för Gustaf Brahe, med hvilken det en tid sades,
att hon skulle förmälas; var storväxt, icke
vacker, men förståndig och skarpsynt samt tillgifven
Lutherska läran.
Anna, Sigismunds första gemål, dotter till
Erkehertig Carl af Österrike, född 1573, förmäld vid
icke fyllda 17 år och död 1598.
Anna, en naturlig dotter till Konung Carl VIII
Knutsson, gift med Höfdingen på Westerås slott,
Håkan Sevensson Bölja.
Anna Eriksdotter, Gustaf I:s syster, död som
nunna i Wadstena.
Annæ kapell, S:t, annexförsamling till
Skällvik, belägen i Hammarkinds kontrakt af
Linköpings stift, 2 3/4 mil från Söderköping och vid
Östersjön, samt 60 fot öfver hafvet. Den utgöres af
63 mtl, har 1820 innevånare och 16,524
tunnlands areal, af hvilka endast 80 äro sjöar och kärr.
Anneforss, ett jernbruk, beläget i Sunne socken
af Wermland. Har en härd och 400 skepp:d
privilegieradt årligt smide af köpetackjern, som
skeppas på Götheborg. Äfven drifves här spiksmide.
Hammarskatten är 4 skepp:d. Smidesstämpeln: A.
E. Bruket äges af C. D. U. Croneborgs
sterbhusdelägare.
Anneforss, ett jernbruk i Tröjereds socken af
Skaraborgs län, vid ån Tidan. Anlades i medlet
af 1700-talet och har blott en härd.
Privilegierade årliga smidet, af köpetackjern, utgör 300
skepp:d, som, jemte plåt-, manufaktur- och
spiksmide, skeppas på Götheborg, och hvarföre
erlägges hammarskatt med 3 skepp:d. Smidesstämpeln
är A : F. Brukets ägare är Friherre F. v. Essen.
Annefors, ett jernbruk, beläget i Hanebo socken
af Gefleborgs län. Har, tillika med Kihlaforss,
sju härdar och 3600 skepp:d privilegieradt årligt
smide af eget tackjern, som skeppas på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
