Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annefors - Annelöf - Annerstad - Annerstedt, Daniel - Annerstuga - Annestorp - Annex- och Mensal-hemman - Anniversarier eller Årsmot - Annödugshjon - Ansgarius eller Anschar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Söderhamn eller Gefle. Hammarskatten är 36 skepp:d.
Vid bruket finnas äfven flera spik- och
manufaktur-verkstäder. Smidesstämpeln är: R
Bistämpeln: W—n. Äges af P. C. Rettig.
Annelöf, annexförsamling till Söderhviddinge
socken, är belägen i Harjagers kontrakt af Lunds stift.
Socknen ligger i Harjagers, men annexet i Onsjö
härad, 1 1/2 mil O.S.O. från Landskrona och 65 fot
öfver hafvet. Dess areal är 2615 tunnland,
består af 13 3/4 mtl och har 945 innevånare. Adr.
Lund.
Annerstad, en socken, med Nöttja och Torpa,
belägen i Sunnerbo kontrakt och härad, 4:de
fögderiet af Kronobergs län, 7 3/4 mil V.S.V. från
Wexiö och 480 fot öfver hafvet. Socknen består
af 34 1/4 mtl, har 1135 innevånare och hörer till
2 kl. 1 afd. reg. Dess areal är 30,919 tunnland,
af hvilka 4600 äro kärr och sjöar. Adr. Ljungby.
— Kyrkan är nybyggd 1826. Pastoratet är af
Konung Johan III förklaradt ärftligt, enligt
donationsbrefvet af d. 8 Jan. 1591, åt Hofpredikanten
Georg Marci och hans efterkommande
bröstarfvingar, hvilken rätt blifvit genom Resolutionen d. 11
Sept. 1781 så för mans- som qvinnolinien
bekräftad, då Regementspastorn Wickelgren utnämndes
till Pastor. År 1828 innehades pastoratet af hans
son, hvars afsrätt är vidare bekräftad genom
Resolutionen d. 4 Maj 1827. — I socknen
förekomma åtskilliga fornlemningar, såsom på Skeens ägor,
flera bautastenar och grafrör; ett ibland dessa är
ganska stort och finnes omlagdt med större
stenar. En mängd grifthögar äro häromkring, och
tvenne helt nära intill nämnda grafrör. Här ses
äfven en stenhäll, omlagd med smärre stenar; man
har deraf antagit (med hvad skäl, lemnas osagdt),
att detta varit Fylkiskonungars eller andra
betydande mäns begrafningsplats, och då stället än i
i dag kallas Lundarne, ehuru der på
århundraden ej funnits några träd, förmodas att här
varit ett offerställe och en allmän mötesplats, dit
Konungarne på Piksborg kalladt allmogen, och der
de eller deras förnämste tjenare ligga begrafne.
Då äfven flera rör tyckas vara från kummelåldern,
så har detta ställe troligen från uråldriga tider
varit en helgedom för våra hedniska förfäder.
Annerstedt, Daniel, Theologie Professor och
Kyrkoherde i Börje, en man på sin tid bekant
genom sin ovanliga språkkunskap och ännu mer
genom sitt glada umgänge och sina qvicka infall,
vid hvilkas producerande han föga lät hejda sig af
smak, hyfsning och god ton. Han blef först känd
i allmänheten genom sitt uppträdande på en
maskerad år 1755, der en ovanligt väl klädd mask,
strålande genom qvickhet och liflighet, ännu mer
än genom klädernas prakt, intrigerade en mängd
balgäster, i synnerhet främmande diplomater, dem
han tilltalade på deras modersmål, så lätt och
ledigt, som om det varit hans eget. Man uttömde
sig i gissningar om hvem denna mask kunde
vara, och han utgaf sjelf ett poem derom, kalladt:
Den okände Masken. Eljest är han ej bekant som
författare, och var för öfrigt till sitt lynne och
sina böjelser föga presterlig. Född 1721, död 1771.
Annerstuga kallas i åtskilliga landskap ett
större rum eller stuga, som vanligen icke bebos, utan
tjenar till gästrum. Ordet annerstuga vill icke
säga något annat, än andras stuga. En resande, som
vill taga reda på allmogens bruk och plägseder,
bör icke försumma att bese dessa annerstugor,
hvilka, när besöken hos allmogen äro högst få,
tjena till förvaringsrum för dess dyrbaraste
bohag. Här förvaras neml. hela husets förråd af
hushållsrede, dyrbarare bohagsting, äfvensom
prydnader, ofta af mångfaldiga slag, de sistnämnda, så
vidt de icke äro köpta i städerna, utvisa icke
sällan allmogens skicklighet och sinnrikhet. Den, som
skrifver dessa rader, har ofta haft tillfälle, att se
sådana prydnader af kronor, bonader,
namnsdagsbogar, virkade stjernor af ulltråd, s. k.
himmelsbref och lyckönskningar, m. m.
Annestorp, en frälse-egendom, belägen i
Malma socken af Skaraborgs län. Enligt sägen skall
denna egendom fordom varit bebodd af en
Fylkiskonung, som ägt den härintill varande fordna
staden Anestad. På gården bodde i början af
1600-talet Biskopen Jakob Johansson.
Annex- och Mensal-hemman äro qvarlefvor af
socknepresternes i katholska tiden, utom de
egentliga prestebolen, till deras inkomsters förökande
anslagna lägenheter, hvarå de hade landtbönder,
hvilka gåfvo landtgille eller afrad. Mesta delen deraf
reducerades under Konung Gustaf I:s tid; men en
del bibehöllos. Sådana bibehållna hemman få
Presterskapet njuta såsom boställen och bygga samt
bruka, sjelfva eller genom åboer, och åtnjutas af
dem något när lika förmåner som å
prestgårdarna, helst om de af Kyrkoherdarne sjelfve brukas.
Några äro likväl till skatte löste, och säljas de
utom börd, hafva Kyrkoherdarne eller
församlingarna rätt att inlösa dem, på det de sedan af
Presterskapet oqvalde må kunna nyttjas. — Annex,
är också benämningen på de mindre församlingar,
som icke hafva någon egen Kyrkoherde, utan äro
sammanslagna med den s. k. moderkyrkan. Man
kan beräkna, att ungefär ett sådant öfverhufvud
tillhör hvarje pastorat i riket; ty då dessa
sistnämndas antal är 1147, är annexernas 1214.
Anniversarier eller Årsmot kallas de årliga
begängelser för de dödas själar, som under
katholska tiden höllos med messor på begrafningsdagen
hvarje år. Alltsom de döde förordnat, skulle då
ringas, spelas på orgel, sjungas eller messas af
presterne på Latin, en procession gå öfver
grafven med rökelse och ljus m. m. Understundom
utdeltes också almosor.
Annödugshjon, i gamla Svenskan lika med träl.
Ansgarius eller Anschar, Nordens apostel, och
den, som först egentligen med allvar och
framgång sysselsatt sig med Kristendomens utspridande
i Sverige, var född år 800 i Picardie i
Frankrike, ingick i Benediktiner-orden och blef Lärare i
Corvey. Han företog först, på Ludvig den
Frommes befallning, en missionsresa till Danmark år
826, och, återkommen derifrån, skickades han i
samma ändamål till Sverige, från hvilket land
sändebud hade ankommit till Kejsaren, för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
