- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
50

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apel - Apelblad, Jonas - Apelqvist, Carl - Apolloni Sacra - Apologistskolor - Apophyllit - Apostla-boken - Apothek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Apel, surapel, vildt äppleträd, (Pyrus malus), ett
träd, som växer på ängar och i skogar från
Skåne ända till Upsala allmänt. Frukten är ej ätbar,
men genom odling förädlas trädet och frambringar
ätbara frukter, samt är efter alla anledningar
hufvudstammen till alla äpplesorter, så olika dessa
än sinsemellan äro.

Apelblad, Jonas, Docens i Österländska
litteraturen i Upsala och Informator för Hertig Carl,
sedermera Carl XIII, hade gjort sig känd genom
åtskilliga skrifter af blandadt innehåll, af hvilka
den förnämsta är en beskrifning öfver hans resa
genom Pommern och Brandenburg, kort före
sjuåriga krigets utbrott. Han erhöll Lagmanstitel
och adlades, men hade ej den fåfängan, att
någonsin taga introduktion på Riddarhuset. Att han
icke ansågs med likgiltighet såsom litteratör, kan
skönjas deraf, att han valdes till Ledamot af
Vetenskaps-samfunden i Upsala, Leipzig och Erfurt.
Född 1717, död 1786.

Apelqvist, Carl, Öfverstelöjtn.-Mekanikus, född
år 1748, död år 1824, anlade en mekanisk
verkstad på Marieberg vid Stockholm för metall- och
ciselörsarbeten, som drefs i stor skala, och var
på sin tid den förnämsta i riket. Bland andra
arbeten är Gustaf III:s staty gjuten af honom. Ridd.
af W. O. Han har fått en slags historisk
märkvärdighet, såsom inblandad i det
förfalskningsförsök af s. k. Fahnehjelmare och Långrockar, som
Grefve Munk gjorde. (Se Munk, Adolf Fredrik.)

Apolloni Sacra, ett vittert samfund, som på
1760-talet stiftades i Upsala, och egentligen var
en filial-afdelning af Utile dulci, likasom
Aurorasällskapet i Åbo.

Apologistskolor. Härmed förstås egentligen
sådana, der barn undervisas i de ämnen, som
behöfvas för det allmänna praktiska och affärslifvet,
till skillnad från de lärda skolorna. De finnas för
närvarande, dels högre, dels lägre. En bland de
äldsta af detta slag i Sverige torde vara den, som
år 1659 först inrättades i Jakobs församling i
Stockholm af Kyrkoherden Olof Skough.

Apophyllit, ichtyopalm, ett mineral bestående af
kiselsyradt kali och kiselsyrad kalk med
kristallvatten, och således tillhörande silikaternes slägte,
som förekommer dels i rätvinkliga, fyrsidiga
prismer i Fahlu grufva, dels i tavelformiga,
oregelbundna massor eller regelbundet kristalliserad i
ganska långa, nästan rätvinkliga prismer och fyr-
eller sexsidiga taflor, färglösa eller köttröda,
genomskinliga eller halfklara, glas- eller
perlemoglänsande i Utö grufva i Södermanland och
Grundsjö grufva i Wermland.

Apostla-boken. Detta märkvärdiga träd finnes
på berget Omberg i Östergöthland, omkring 1/4 mil
nordvest från bergets spets. Det är vidt omkring
bekant under namn af Apostla-boken eller Ellofva
Bokar
. Trädets resliga stammar, som uppskjuta
i cirkelrund från en enda rot, äro nu mera blott
7 till antalet, hvaraf en är alldeles förtorkad. De
öfriga hafva hvardera en vanlig boks tjocklek och
reslighet, samt bilda tillsammans en högst
besynnerlig krets. Äldre författare berätta, att
stammarna fordom varit tolf, men att en bonde skall
hafva borthuggit en stam, hvarmed han åsyftade
Judas, såsom icke värd ett rum ibland de öfriga
Apostlarnes representanter. Efter denna religiöst
nitiska åtgärd skall mannen hafva sjuknat och
inom kort tid blifvit död. En otalig mängd af namn
hafva blifvit inskurna i detta troligen enda träd i
sitt slag, ibland hvilka må nämnas Konungarne Carl
XI:s och Carl XII:s. Numera äro de likväl utplånade.

Apothek, i inskränktare mening ett rum, hvarest
medikamenter i smärre qvantiteter förvaras, och
efter läkares föreskrifter eller annars utlemnas till
allmänheten; i vidsträcktare mening förstås dermed
detsamma som apotheks-inrättning, eller hela den
lokal, som begagnas för insamlandet, beredningen,
förvaringen och utlemnandet af alla slags
medicinalier. Apotheks-inrättningar synas först hafva
uppkommit uti Alexandria, redan långt före vår
tideräkning, och hafva intill senaste tider varit
särdeles förmånliga för sine innehafvare; detta
förhållande har dock nu mera betydligt förändrat sig,
dels i anseende till den enklare form som
medicinen antagit, dels ock genom uppkomsten af allt
för många sådana inrättningar i hvarandras
grannskap. — Äfven hos oss hafva apotheken förr
varit försedda med ganska vidsträckta privilegier,
men dessa hafva småningom blifvit indragna, så
att nu mera icke ens rättigheten, att uteslutande
bereda och försälja medikamenter, återstår för
Apothekaren, eller denne engång kan oqvald försälja
sådana ämnen, som han är skyldig att hafva i
förråd, ehuru de af kryddkrämare opåtalt föryttras.
Det första offentliga apothek i Sverige inrättades
år 1575 i Stockholm af Johan III:s Hofapothekare
Antonius Busenius, och ungefär vid samma tid
äfven ett i Upsala, men detta senare flyttades derefter
till Stockholm, och inrättades först ånyo 1648,
samtidigt med ett i Götheborg; för närvarande
finnas i riket 121 apothek, hvaraf dock flera endast
äro filial-apothek, och servisen dertill samt
ägarne utgöra omkring 400 personer. Enligt nu
gällande Apothekare-reglemente af d. 11 Aug. 1819,
erfordras, för rättigheten att innehafva ett
apothek, att efter minst 3 års tjenstgöring såsom
elev hafva undergått s. k. Farmacie
studiosi-examen, samt efter ytterligare trenne års
tjenstgöring hafva absolverat Provisors- och
Apothekare-examen, och derefter slutligen hafva genom köp
eller annat laga fång blifvit ägare af en
apotheks-inrättning, då Sundhetskollegium meddelar
Apothekare-diplom, samt anmäler till erhållande af
Kongl. privilegier, hvilka enligt ordalydelsen uti
Kongl. Brefvet af d. 8 Sept. 1731, äro att anse
såsom en Kongl. benådning, hvarföre de ej
kunna anslås till gälds betalning eller på öppen
auktion försäljas, samt öfvergå vid mannens död till
enkan eller omyndiga barn, så vida de genom
behörigen qvalificerad person låta tillbörligen
sköta och underhålla apotheks-inrättningen. Utom
andra skyldigheter, åligger det äfven Apothekaren,
att noggrannt iakttaga den gällande Medicinal-
eller Apothekare-taxan, som efter Sundhetskollegii
förslag fastställes af Kongl. Maj:t, men är hos oss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free