Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apothek - Appellera - Appuna - Aprikos - April - Aqvatinta - Aranäs - Aranäsholm - Arbetsflitens befrämjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
troligtvis den lägsta i Europa. Alla
apotheksägare i riket utgöra en societet, kallad
Apothekare-societeten, hvilken först endast utgjordes af
Apothekarne i Stockholm, men efter 1835 af alla
rikets Apothekare, samt representeras af en
Direktion, som består af en Ordförande, en
Sekreterare, en Kassa-förvaltare och fyra
ledamöter, allesammans valde bland Apothekarne i
Stockholm, och som har ordinarie sammankomst
en gång i månaden. Societetens inkomster,
bestående dels uti räntan på ett genom
donationer och frivilliga sammanskott sammanbragt
kapital, dels uti årliga afgifter af alla Apothekare
i riket, användas numera hufvudsakligen till
bestridande af omkostnaderna för föreläsningar i
Farmakologi och Farmaceutisk Kemi, sedan ett planlöst
och illa utfördt företag, att inrätta ett laboratorium
samt en dermed förenad undervisningsanstalt jemte
ett kontubernium för studerande Farmaceuter, efter
betydliga uppoffringar, ej allenast af
apotheksägarne, utan äfven af alla korpsens öfriga
medlemmar måste öfvergifvas, och det vid Riksdagen
1841 beviljade statsanslag af 1000 R:dr B:ko
årligen ej hittills kunnat disponeras, då det dervid
fästade vilkoret, att Apothekarne sjelfva skola med
2000 R:dr B:ko årligen dertill bidraga, icke
kunnat uppfyllas.
Appellera. Se Vad.
Appuna, annexförsamling till Hof, belägen i
Göstrings kontrakt af Linköpings stift, 3/4 mil S.V. från
Skenninge och 350 fot öfver hafvet. Det
innefattar 18 1/4 mtl och har 396 innnevånare. Arealn
utgör 2106 tunnland, af hvilka blott 15 äro sjöar
och kärr. Adr. Wadstena.
Aprikos är frukten af aprikosträdet, (Prunus
armeniaca), som ursprungligen är Levantiskt, men odlas
hos oss, bäst uti egna hus, men äfven på kall jord,
dock så att de äro skyddade för nordanvinden, och
kunna om nätterna betäckas med granris och luckor.
Träden kunna uppdragas genom ympning uti mandel-
eller plommonträdstammar, och de hos oss vanligen
odlade varieteterna äro: vanlig-, stor hvit-,
Nancy-, Ananas-, stor tidig- och stor orange-aprikos,
hvaraf de tre sistnämnda bäst egna sig för
plantering på kall jord.
April. Den 4:de månaden i året består af 30
dagar. Detta namn kommer antingen af det
Latinska ordet aperire, öppna, emedan jorden derunder
tyckes liksom öppna sig, för att rikta oss med
sina gåfvor, eller af gudinnan Aphrodite, emedan
denna månad isynnerhet var henne helgad.
Ursprunget till den föga qvicka seden att narra April,
är ej kändt, men visst är, att den härleder sig
från medeltiden, då den var mycket i svang, så
att till och med en Biskop, som skulle predika d.
1 April, just då han uppträdt på predikstolen, lät
stöta i trumpeter, ropande: April! April! och slöt
dermed Gudstjensten. Man tror bruket härleda sig
derifrån, att Kristus, vid början af rättegången
mot honom, skickades fram och tillbaka emellan
Herodes och Pilatus.
Aqvatinta, ett eget manér af etsgravyr på
koppar, som hufvudsakligen består deruti, att sjelfva
etsgrunden ej utgör en sammanhängande hinna,
utan bildas af en mängd små åtskiljda delar, som
hafva fina bara ställen emellan sig, hvarigenom
gravyren erhåller ett mjukt, finkornigt utseende,
liknande en teckning i tusch, bister eller sepia. De
vackraste gravyrer i aqvatinta äro af
Generaladjutanten Akrell i Thersners vyer öfver Sverige, i
Klinkowströms bref om Förenta Staterna, af
Öfverstelöjtnant Carpelan i hans Voyage pittoresque aux
alpes Norvegiennes, och af J. Fr. Martin i dess
stora Svenska vyer, samt i Sköldebrands resa till
Nordkap.
Aranäs, en egendom i Forshems socken af
Skaraborgs län, belägen på en i Wenern utskjutande
udde. Här fanns i äldre tider ett befästadt slott,
hvars prakt, äfvensom anläggningarna deromkring,
enligt gamle författare, öfverträffat allt hvad man
då sett i Sverige. Slottet skall isynnerhet varit i
flor vid år 1000, och är bekant af den
sammankomst Torkel Knutson år 1304 här hade med
Konung Birger och hans bröder. År 1308
hitflyttade klosterfolket från Gudhem. Huru länge det här
varit bosatt, är obekant. Sedan Konung Albrekt
år 1366 skänkt Aranäs till Gerhard Snackenborg,
har gården förblifvit i enskilda händer. Här
märkas ännu några svaga lemningar eller
hvalfgrafvar, i hvilka stundom qvadersten funnits. För
närvarande är vid Aranäs ett glasbruk.
Aranäsholm, ett säteri, beläget i Ljushults
socken och Kinds härad af Westergöthland, har en
slags historisk märkvärdighet; man tror att
säteriets rätta namn var Arnäs eller Aranäs; här skall
fordom varit ett befästadt slott; rundtomkring
holmen, der säteriet är beläget, har man anmärkt
lemningar af stenbryggor. I en sandgrund, af
folket i orten fordom kallad slottet, har tecken till
jernringar funnits. I en äng, tillhörig
hemmanet Enekulla, är en sten- och jordvall, fordom
kallad skans. Som Kinds och Marks härader i
flera hundrade år utgjorde gränsorten emellan
Sverige och Halland, torde således Kinnahus och
Aranäs varit detsamma. Rimkrönikan yttrar sig
för öfrigt:
Tha sampade Hertugana bada,
Ock foro intil Landamärke
Med myckin macht ock diger stärke
Tha hade the thar stempna läga.
The Danska foro andra väga,
Ock lågo vid Kinna hus ena stund,
Sedan foro the till Bovosund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
