Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetshus - Arbin, Axel Magnus, von - Arboga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arbetshus. I Stockholm finnas för närvarande
tre sådana; det första inrättades, till följe af Kgl.
Brefvet af d. 5 Mars år 1773, på Söder, i hörnet
af Högbergs- och Göthgatorna, och erhöll till fond
gåfvor, dels af Konungen och Enkedrottningen, dels
af Brandförsäkrings-kontoret, Manufakturfonden och
enskilda. Det Norra stiftades af Jakobs och
Johannes församlingar genom frivilliga bidrag,
anlades vid Johannes plan och öppnades d. 1 Nov.
1796, till firande af Gustaf Adolfs anträde till
regeringen. Det tredje är anlagdt på Söder i
egendomen Fyrkanten vid Glasbruksgatan, hvilken för
ändamålet blifvit inköpt och apterad, samt
öppnades d. 7 Dec. 1844. I olikhet med de
äldre stiftelserna af detta slag, hvilka
hufvudsakligen åsyfta, att med spånad och stickning
sysselsätta qvinnor, skaffar den arbetsförtjenst, äfven åt
karlar. — Under Hallrätten står dessutom en
arbetsgäldstuga, der fabrikörer kunna hålla sine
gäldbundne arbetare häktade, till dess de med arbete
aftjenat sin skuld.
Arbin, Axel Magnus, von, en utmärkt
Ingeniörofficer, Direktör för Fortifikationen och
slutligen Generallöjtnant. Han började sin
tjenstgöring under Finska kriget 1741, hvarvid likväl han,
lika litet som den öfriga Svenska arméen, hade
tillfällen att inlägga mycken ära. Sådana erbjödos
honom likväl under Pommerska kriget, der han
särdeles utmärkte sig både som soldat och
ingeniör. Deribland må nämnas Anklams befästning,
återtåget från Passewalk till Anklam, hvilket var
så skickligt ordnadt, att alla kolonnerna på
samma gång der framryckte ur defiléerna, en annan
reträtt vid Gutzkow-Fehr, som han ensam
utförde o. s. v. En karta öfver krigsteatern med
beskrifningar anses af mycket värde, äfvensom hans
Tjenstgörings-reglemente för Fortifikationskorpsen.
Oaktadt hans många förtjenster, hindrade likväl
det rådande partiet, af hvilket han ej var gynnad,
hans befordran, så att han, som redan år 1754
var Major, icke under hela kriget avancerade,
fastän arméens befälhafvare tid efter annan
rekommenderade honom. Den gode Adolf Fredrik
utverkade dock af Österrikiske Kejsaren åt honom ett
adelsdiplom, och efter krigets slut såg han sig
ändtligen i stånd att belöna honom med Svenskt
adelskap samt befordra honom till Öfverste.
Gustaf III insåg hans värde och använde honom vid
flera tillfällen, särdeles vid Carlstens
iståndsättande. Han tog afsked ur krigstjensten 1784. Född
1717, död 1791.
Arboga, en urgammal uppstad, belägen i Åkerbo
härad af Westmanland. Tiden för stadens första
anläggning kan icke med någon säkerhet
bestämmas. Namnet skrifves i gamla handlingar Arbo
(såsom det ännu af allmogen uttalas), Arbugu
o. s. v. I stadens äldsta sigill står Arhogarboga.
Namnet synes beteckna stadens läge vid en
krökning (boga) af den genomflytande ån, som, 2 mil
derifrån, vid Kungsör, utfaller i Mälaren. Stadens
handel, som fordom gjort den till en af de
betydligaste vid Mälaren, hvarom gamla handlingar
förmäla, har, genom vattenminskningen, som
försvårat segelfarten, på senare tider betydligen
förminskats. Konung Carl XI ärnade derföre förflytta
staden till Kungsör, der Arboga-ån utfaller i
Mälaren, men hvilket icke kom till verkställighet. —
Staden har 2 urgamla och märkvärdiga kyrkor,
nemligen Stadskyrkan och Landskyrkan. Man vill
påstå, att den förstnämnda fordom varit ett
kloster, men hvilket likväl icke är bevisadt.
Altartaflan i denna kyrka, som är af Rembrand,
föreställer Kristi nedtagande af korset. — I öfrigt
förekommer i tornet en fornlemning, som
förtjenar största uppmärksamhet, nemligen en klocka af
ganska betydlig ålder. Hon äger några upphöjda
föreställningar, nemligen Jungfru Maria med
Barnet, helgonen S. Anna och S. Martia. Inskriften
kring nedra kanten är denna: Hielp I. H. S. Maria,
Anna et Santa Martia. Anno Dmi. MCDVIII. —
I staden fanns under medeltiden i öfrigt en mängd
kloster, kapeller och gillen. Man utvisar ännu
lemningar efter dem. Vid åbrädden ses en
murlemning af tegelsten, hvilken, på den tid
stadskyrkan, såsom förr är nämdt, tjenade till kloster, skall
utgjort en betäckt gång, som sträckt sig från
kyrkan till ån. Denna säges nunnorna begagnat, då
de hemtat vatten, ”på det de i manna-åsyn icke
komma skulle.” Franciskaner-klostret stiftades här
af Konung Magnus Ladulås, och ett
Dominikaner-kloster under Konung Magnus Smeks tid, äfvensom
ett kloster för nunnor af obekant orden. Ett
Helgeandshus har äfven här funnits och tros vara
det nuvarande Rådhuset. Hvar i öfrigt de
uppgifna klostren varit belägna, kan icke med någon
visshet sägas. År 1529 gingo munkarne ur
klostren, hvilka stadens borgare togo i besittning. —
I staden har äfven funnits ett så kalladt
Kungshus, hvilket är detsamma som det förenämnda
Helgeandshuset och nuvarande Rådstugan. Der
uppehöllo sig vissa tider flera kungliga personer af
Wasa-familjen, såsom Gustaf I, Erik XIV, Johan
III, Drottning Catharina och Prinsessan Cecilia.
Gamla borgare veta ännu (1845) att efter sina
förfäder omtala de fester och lustbarheter, som de
nämnda kungliga personerna här låtit tillställa,
bestående i skådespel och baletter. Under pesten
år 1710 uppehöll sig här en del af Kongl.
Senaten. — Åtskilliga Riksdagar och möten hafva här
försiggått. De vigtigaste äro Kyrkomötena åren
1396, 1412, 1417, 1423 och 1474. Riksdagar
hafva här blifvit hållna 1435, 1440, 1471, 1529,
1561 samt 1597. Här hållas årliga marknader d.
7 Febr., d. 2 Juli, samt d. 5 Sept. — Ibland
inrättningar förtjenar nämnas det s. k. Alöfska
barnhuset, der åtta barn underhållas, samt
Vexelundervisningsskolan, hvartill Konung Carl XIV Johan
år 1827 anslog grundfonden. Dessutom finnas här
en Stadsskola samt en Fattigskola. Äfven är här
ett Fattighus för åtta personer. Stadens folkmängd
är för närvarande omkring 1600 personer, hvilka
utgöra ett statsbidrag af 11,850 R:dr. Staden är
skyldig att hålla 16 båtsmän. Sedan, på sätt
ofvan förmäldt är, handelsrörelsen så aftagit, att
staden icke äger mer än 12 fartyg, har
Borgerskapet mer och mer begynt idka åkerbruk. Stadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
