Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arboga - Arboga - Arboga artiklar - Arboga fyrk - Arboga graf - Arboga herremöte - Arboga klipping - Arboga-ölet - Arbrå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jord utgör omkring 3653 tunnland. Dessutom äro
45 1/4 tunnland, under namn af Näfska
testamentsfonden, donerade till understöd för blesserade
soldater vid Westmanlands regemente. En annan
donation af 400 tunnland tillkommer äldre borgare
och deras efterlemnade enkor. Stadens vapen är
en örn med utsträckta vingar. — Arboga Stads-
och Landsförsamling med Satterbo annex, hör till
1 kl. reg., består af 70 mtl och har 3389
innevånare.
Arboga, en socken, belägen i Arboga kontrakt
af Westerås stift och Åkerbo härad, 5 1/8 mil S.V.
från Westerås och 50 fot öfver hafvet, samt hörer
till 1 kl. reg. Dess areal är 16,547 tunnl.,
hvaraf 420 äro sjöar och kärr, och består af 47 mtl
med 1350 innevånare. Dess kyrka, St. Nikolai,
är belägen i Arboga stad och har flera lemningar
från medeltiden, såsom en gammal altartafla,
föreställande Kristi nedtagande af korset och
jordfästelse, samt de tolf Apostlarne. Märkliga
ställen och lägenheter i denna socken beskrifvas på
sina ställen. Bland socknens minnesmärken i
stadens grannskap förtjenar nämnas: Halfvardsborg,
belägen vid den s. k. Halfvardssjön i en romantisk
skogstrakt, omkring 1/4 mil vesterut från staden. I
dess grannskap äro tid efter annan en mängd
stridsvapen funna. Borgen är ännu temligen väl
bibehållen. Allmogen i orten berättar, att den i
fordomtid innehafts af en Konung Halfvard. Man tror
sig ännu nattetid se honom i de vidunderligaste
skepnader. — Vidare har intill senare tider,
närmare staden, funnits en gammal offerlund,
äfvensom i dess grannskap några ättehögar. — På det
söderut från staden belägna Brattberget, hvarifrån
man på en gång kan se både Hjelmaren och
Mälaren, ses äfven några stenrör. Här har man ock
trott sig understundom varseblifva en s. k.
vildträdgård. — Att uppräkna alla de
begrafningsställen, som i Arboga socken förekomma, anse vi
öfverflödigt.
Arboga artiklar. Efter Konung Gustaf I:s död
tilltog osämjan än mera emellan Erik XIV och
hans bröder; Hertigarne klagade, att Erik
tillegnade sig hela arfvet i penningar, gods och
lösören efter deras fader. Erik fann deremot, att
konungamagten blifvit alltför inskränkt genom
Hertigarne, och lät derföre vid mötet i Arboga, i
April 1561, framlägga till Ständernas pröfning de
s. k. Arboga artiklar. De innehöllo
hufvudsakligen, att Hertigarnes undersåter äfven skulle svärja
Konungen lydnad och gifva honom skatt, att de
förnämsta embetsmännen i hertigdömena, såsom
Lagmän och Biskopar, skulle tillsättas af
Konungen, att Hertigarne ej fingo upphöja i adligt stånd,
ej ingå förbund med utländska magter, ej heller
sammankalla Riksdagar utan Konungens tillstånd,
och att det krigsfolk, de sände Konungen till hjelp,
skulle anföras af dennes egna fältherrar. Så
ogerna Hertigarne ville, måste de till slut
underskrifva dessa artiklar, ty Ständerna höllo med
Konung Erik.
Arboga fyrk, ett litet skiljemynt af koppar,
slaget vid ”kopparhammarn” i Arboga år 1627.
Arboga graf, eller Hjelmare kanal och slussverk,
kallas den kanalanläggning, som förenar Mälaren
och Hjelmaren. Kanalen utfaller dock icke i
sjelfva Mälaren utan i Arboga å, ungefär 1 mil från
dennas utlopp i Mälaren. Redan under Konung
Gustaf I:s tid blef den lilla bäck, som man ansett
hafva varit der kanalen till en början löpte,
utvidgad, så att båtfart kunde der ske. Carl IX
lät ytterligare utvidga kanalen, samt ”vattufallen
med Boolverk befästa.” Äfven under Gustaf Adolfs
tid blefvo åtskilliga förbättringar här vidtagne.
Under Drottning Christinas minderårighet blefvo
”Slutorne” ombyggda af huggen sten, hvartill 1635
26 skepp:d koppar myntades till arbetsfolkets
aflönande. Slussarna förbättrades vidare under Carl
XI:s tid, särdeles år 1691, då de 12 slussarna
reducerades till 9. Jemväl hafva i senare tider
slussarna erhållit betydlig förbättring, äfvensom
kanalen till en del erhållit annan sträckning. Denna
kanalanläggning har varit en af orsakerna till
rörelsens förfall i Arboga stad. Genom kanalens
fullkomnande förlorade nemligen staden den förtjenst
den hade af en betydlig jerntransport på
pråmar och båtar från Örebro, som nu mera har
egna fartyg. Se Hjelmare kanal.
Arboga herremöte. Det hölls i Januari 1435.
Engelbrekt blef der enhälligt utnämnd till Rikets
höfvidsman, men hvarvid särskilde höfdingar
tillsattes i landsorterna att vårda de allmänna
angelägenheterna.
Arboga klipping, ett mynt, som Konung
Gustaf Adolf lät slå vid ”Kopparhammaren i Arboga.”
Som bekant är, var nämnde Konung den förste,
som genom Förordning af d. 9 Juli 1625 påbjöd,
att valören af ett kopparmynt skulle svara emot
myntets kopparvärde. Arboga klipping är af år
1626 och af ett öres valör, samt till formen
fyrkantigt, af detta utseende □. Myntet har sitt
namn klipping troligen derföre, att dess fyra räta
sidor klipptes.
Arboga-ölet, det kommer efter som, är ett
gammalt ordspråk, som tros härleda sig från Konung
Albrekts tid, då Magni och Håkans Norrske och
Danske soldater, i stället att följa deras här till
slaget vid Tillinge, stannade efter på ölhusen i
Westmanlands städer. Arboga lärer i synnerhet
då varit bekant för sitt goda öl, som icke genast
slagit i hufvudet, men efteråt befunnits rusgifvande.
Arbrå, en socken, jemte Undersvik, belägen i
Helsinglands östra kontrakt af Upsala stift och
Gefleborgs län, 4 3/4 mil N.V. fr. Söderhamn, 320 fot öfver
hafvet och hörande till 2 kl. konsist. Arbrå utgöres
af 62 mtl och har 2482 innev.; dess areal är 95,325
tunnland, af hvilka 8500 äro kärr och sjöar. Adr.
Bollnäs. — Den helige Stephanus, Helsinglands
apostel, och en bland de första Kristna lärare i
Sverige, hade för det mesta sitt hemvist i denna
by, då han, enligt folksägen, red omkring en gång
i veckan och förkunnade Herrans ord. I dessa
förrättningar följde han solens lopp, så att han om
morgonen red från Norrala och hvilade öfver
natten i Arbrå. Deraf har denna socken ännu i dag
en häst i sitt sigill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>