Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ark - Arkils tingstad - Arkitektur - Arkli - Arkösunds skans - Arla - Arla gröda är serla föda - Arla källa - Arlösa offeraltare - Armatur - Armborst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ark kallas i vissa orter en på himmelen
sommartiden synbar ljusning, liknande en mot båda
ändar spetsig båt. Af denna ljusnings läge spår
allmogen till den påföljande dagens väderlek. Den
kallas i vissa orter Noachs ark, i andra åter Oens
ark (måhända Odens ark).
Arkils tingstad, en märklig fornlemning,
belägen i Wallentuna socken och härad af Upland.
Minnesmärket består af en fyrsidig stensättning
med midtsten, utmärkande en forntida tingplats.
I närheten äro tvenne märkliga runstenar,
förenade medelst en kedja af klumpstenar. Monumentet
finnes aftaget i Göransons Bautil.
Arkitektur. Sverige kan icke sägas rikt
hvarken på minnesmärken af denna konst eller på dess
idkare. Likväl saknar det icke någondera delen.
De förnämste af det förra slaget äro Upsala,
Linköpings och Lunds Domkyrkor, Calmar och
Wadstena slott och några byggnader, hvilka i sina
ruiner vittna om en förgången storhet och konst,
såsom Alvastra, Warnhem och ett par kyrkor i
Wisby. Af moderna byggnader intager Stockholms
slott det första rummet och kan så till stil som
storlek och ett särdeles lyckligt läge, med skäl
anses som ett bland de skönaste i Europa. Nya
bron i Stockholm, Drottningholms slott,
Riddarhuset, Catharina kyrka, Stora Teatern med det
motsvarande Prins Gustafs palats, Skokloster,
Bibliothekshuset i Upsala äro näst derefter de
utmärktaste. Främst bland alla Svenska arkitekter står
Nikodemus Tessin d. y., och sedan Adelcrantz,
Hårleman, Palmstedt, Gjörwell, Blom, Lidströmer,
Brunius, m. fl.
Arkli, artilleriförråd, äfven rustkammare eller
förvaringsrum för blanka vapen m. m. på ett
örlogsfartyg; utgöres på linieskepp vanligtvis af
akterdelen af understa batteriet.
Arkösunds skans, belägen i Östergöthland,
nära Bråviken, på en holme, kallad Arkö. Man tror
att Konung Erik XIV anlagt detta fäste. Andra
mena att Konung Gustaf Adolf låtit detsamma
uppföra. Intet kan med säkerhet sägas. Det vissa
är att fästets anläggning skett i ändamål att
hindra fiendtliga flottor från inlopp i Bråviken. Med
visshet känner man, att under Danska kriget i
Konung Carl XI:s tid, denna skans blef i största
hast iståndsatt år 1677, och besatt med 100 mans
besättning, under befäl af en vid namn Utter.
Efter slutad fred lemnades skansen öde, och har
sedermera icke varit begagnad. Man har velat
påstå, och det med skäl, att om denna skans varit
i behörigt skick, då Ryssarne år 1719 i Juli
månad hemsökte Norrköping, samt röfvade och
brände på alla orter kring Bråviken, de icke skulle
vågat sig dit in. Skansens belägenhet är sådan,
att farvattnet i grannskapet kan från densamma
lätteligen beskjutas, samt en fiende åtminstone icke
utan största svårighet framkomma.
Arla, ett gammalt Svenskt ord, som betecknar
tidigt. Deraf Arlaregn, morgonregn, ett ord som
icke sällan förekommer i både äldre och nyare
Bibelöfversättningar.
Arla gröda är serla föda, ett urgammalt
Svenskt allmoge-ordspråk af stor sinnrikhet. Dess
egentliga mening är svår att i ord uttrycka. I
allmänhet säges det om ungdom, och bemärker,
att då denna visar sig förhoppningsfull, skall den
en gång, om ock sent, uppfylla förhoppningarna.
Arla källa, belägen i Odensvi socken, Åkerbo
härad af Westmanland. Är för de vid henne
fästade sägner, samt minnesmärken, som finnas i
närheten, en af de märkligare i vårt land. Vattnet
innehåller mineral. Intill senare tider har
allmogen, särdeles H. Trefaldighetsaftonen, samlats vid
källan, derstädes druckit och tvagit sig, samt
senare på aftonen anställt lustbarheter. En stor al,
som skjutit upp vid källbrädden och med sina
lummiga grenar hvälfver sig öfver det friska, i
ständig rörelse varande, vattnet, var då alltid prydd
med kransar, kronor och qvastar, allt af ortens
blomster. — Ordet arla är urgammalt. Det är
sammandraget af Arilhälla, ett Isländskt ord, som
betyder eldstad. Deraf vårt nu brukliga Aril eller
Äril. — I källans grannskap finnes ett
minnesmärke, hvarpå detta namn torde hafva afseende, och
hvars utseende utvisar ett gammalt offerställe. Det
kallas numera Elfqvarnen, och består af en stor
altarhäll med åtskilliga runda fördjupningar; ända
intill senare tider har här bedrifvits åtskillig
vidskepelse, som tyckes vitsorda hvad härom blifvit
sagdt. Likaledes synes detta vinna styrka af
följande sägen, som ännu är allmän i orten: ”Två
gamla hjon — en gubbe och en gumma — gingo
en afton hit att söka gods. Ankomne i närheten
af källan, begynner gubben att gräfva och finner
snart en kittel af guld, försedd med två öron
eller handtag, och dertill fylld med guldmynt.
Redan äro de i begrepp att uppdraga det kostbara
fyndet, då, i samma handvändning, en pyssling,
(andra säga en höna), med en halmkärfve, låter
se sig. Gumman, som aldrig kunde tiga,
tillspörjer pysslingen, sägande: ”hvart drar du?”
Pysslingen: ”bort.” Gumman: ”det kan du icke, lilla!”
Men detta begabberi hade den påföljd, att både
pyssling, kittel och halmkärfve försvann, och
äfven gumman fann i häpenheten rådligast att taga
till fötters. Gubben deremot, som qvarstannat,
begynner ånyo att gräfva, och vid det han för
andra gången upptäcker kitteln, visar sig en
halfflådd tjur. Snart äro djurets begge horn af den
armstarke mannen omfattade; nattens stunder
förgå, och vid morgonens första ljusning öfver
skogen, är tjuren försvunnen, och det gyllene kärlet
ligger i den gamles händer.”
Arlösa offeraltare, beläget i Enslöfs socken och
Tönnersjö härad af Halland. Fornlemningen
består af en 11 alnar lång och 3 alnar bred
altarsten, hvilande på en grafhäll. Utomkring
monumentet äro flera resta hällar. Fornlemningen har
i senare tider mycket skadats.
Armatur. Med armatur menas ett örlogsfartygs
kanoner, haubitser, gevär, pistoler och andra vapen.
Armborst, båge att skjuta med pil. Konung Erik
XIII af Pommern förbjöd år 1715 allmogen att
bära armborst utom gården, och att dermed visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
