Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asa - Asabron - Asahem - Asarum - Asathor - Asbjörn - Asby - Aschaneus, Martin Laurentii - Ascheberg, Rütger, von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarefter följande samtal dem emellan skall hafva
förefallit: ”Kära granne, låna mig din kittel.” —
”Hvad skall du med den?” — ”Jag skall koka fru
Rangela på Eds slott, ty hon tager för hög tull
af resande.” — ”Då skall du gerna få låna
honom.” — Detta hördes till slottet, och dåvarande
tidens vidskepliga tro på bergstroll föranlät frun
att i hast inpacka sina dyrbarheter och förfoga
sig från slottet. Hon led dock skeppsbrott i det
efter henne kallade Rangelsundet eller Ransundet,
hvarefter bönderna förstörde slottet. En väl
beslagen jerndörr, som skall tillhört detta slott,
säges blifvit satt för sakristian i socknens kyrka.
Asabron. Så kallas i gamla mythiska urkunder
regnbågen.
Asahem, en mythisk benämning på en ort, der
Asagudarna troddes hafva haft sitt ursprungliga
hem. Det enda, som man rörande dess läge kan
med säkerhet antaga, är att det legat i trakterna
af Svarta Hafvet.
Asarum, annex under Carlshamn, beläget i
Bräkne kontrakt af Lunds stift, samt 130 fot öfver
hafvet. Dess areal utgör 51,439 tunnland,
hvaraf 3430 äro sjöar och kärr. Det har 78 3/4 mtl
och 6538 innevånare. Kyrkan har 1741
undergått en betydlig reparation. Vester om kyrkan är
en höjd, der man uti ett stenröse funnit en mängd
menniskoben. Till socknens märkvärdigheter
räknas äfven Naravalls kyrka, som är ingenting
annat än en ansenlig stenklippa, belägen sydvest från
Asarum. Denna klippa är remnad ofvanifrån och
nedigenom i 7 stycken, af hvilka det medlersta
har utseende af ett torn. I dessa klippors refvor
har man i ofredes tider förvarat sina bästa
lösören. — Hakebäck, som skiljer Asarums socken
från Tingsås i Småland, bibehåller det gamla
namnet Hake; Hakestad, Hakerör och Hakeqvarn
kallas några deromkring belägna ställen. Vid
Asarum äro några bautastenar. Äfven har man
derstädes i en backe funnit en flintknif. I Asarums
by är en förträfflig källa, kallad Kungskällan,
emedan Konung Carl XI skall hafva druckit ur
densamma. Midsommarsaftonen, äfvensom påföljande
dag, samlas här en ansenlig folkmängd, för att,
enligt gammal plägsed, dricka vatten och offra.
Källan skall fått sin ryktbarhet af följande händelse:
En man vid namn Malm hade en son, som i sin
barndom var blind. Alla föreskrifna läkemedel
voro fruktlösa. Men en natt drömmer Malm, att
någon rådde honom, det han skulle
midsommarsnatten i denna källa tvätta barnets ögon. Fadren
följde detta råd och sonen återfick sin syn.
Derefter kom källan i stort rop. Händelsen skall
tilldragit sig för omkring 120 år sedan. Sannolikt
är källan likväl en urgammal offerkälla, och den
omtalade händelsen är säkert blott en af nyaste
tiders legender, som tjenat att upplifva gamla.
Asathor, ett af Guden Thors tillnamn, egentligen
detsamma som Thorgud. Se vidare härom under
ordet Thor.
Asbjörn skall hafva varit Jarl på Öland i medlet
af 11:te seklet, och nämnes sedan såsom anförare
för de upproriske bönderne på Jutland, hvilka
mördade Konung Knut den Helige af Danmark i
Odensee kyrka. Sagan berättar, att Asbjörn, till straff
för detta nidingsverk, blifvit uppäten af råttor
under hemvägen.
Asby, en socken, belägen i Ydre kontrakt och
härad, Linköpings stift, 1:sta fögderiet af
Östergöthlands län, 9 mil från Linköping, 3 3/4 från Eksjö
och 540 fot öfver hafvet. Socknen hörer till 1 kl.
konsist., har 63 1/2 mtl och 1650 innevånare. Dess
areal utgör 27,772 tunnland, af hvilka 6000 äro
kärr och sjöar. I socknen äro icke mindre än 8
säterier samt 3 boställen, äfven finnas inom
församlingen åtskilliga fornlemningar af borgar och
ättehögar. Adr. Eksjö.
Aschaneus, Martin Laurentii, var
Kyrkoherde i Fredstada och Hammarby i Roslagen och
utnämndes 1630 till Riksantiqvarie, med skyldighet
att undervisa någon skicklig person i
fornlemningars uppsökande och beskrifvande, för hvilket han
uppgifver, att han erhållit 22 till 24 daler om
året i godt mynt. Han har skrifvit åtskilligt om
antiqviteterna, äfvensom några theologiska
skrifter. Födelseåret är obekant, men dödsåret lärer
hafva varit 1636.
Ascheberg, Rütger, von, var född i Kurland
af en gammal Tysk adelig ätt och blef vid 17 år
Page hos Landtgrefven af Hessen. En
oemotståndlig böjelse för krigstjensten förmådde honom
likväl att utbyta den beqväma hoflefnaden mot det
hårda fältlifvet, ehuru det måste ske som simpel
ryttare. Efter två års tjenst som sådan, kunde
han ändtligen, genom det byte han förvärfvade i
slaget vid Wolfenbüttel, köpa sig till Volontär;
år 1644 avancerade han till Kornett. Han
utmärkte sig vid flera tillfällen, isynnerhet som en
oförskräckt och lycklig soldat. Några af dessa
förtjena anföras, både såsom karakteristiska för
mannen och som prof på den tidens sätt att belöna.
I slaget vid Jankowitz öfverföll han, slog och
skingrade med 130 man, 450 Österrikare,
hvarföre Torstensson gaf honom 800 riksdaler och en
Ryttmästarefullmakt; under Polska kriget
öfverraskade och slog han med 233 man, 3000
Polackar, från hvilka han tog ett rikt byte, sedan han
nedgjort 560. För denna bedrift erhöll han af
Carl Gustaf 200 dukater och ett gods i Pommern,
uppskattadt till 30,000 riksdaler. Efter slaget vid
Warschau utförde han en expedition, hvarvid
Polackarne förlorade 3000 man, 2500 hästar och 31
fanor. Belöningen derföre var Konungens egen
värja och skärp samt en guldkedja, värd 2000
riksdaler. — Efter trettioåriga krigets slut blef
han någon tid Amtman i Hessen, men anställdes
vid Carl Gustafs uppträdande på tronen, i Svensk
tjenst, der han efter hand steg till de högsta
värdigheter af Kongl. Råd, Grefve, Fältmarskalk
Löjtnant och General-Guvernör öfver Skåne,
Halland och Bohus län, samt rättfärdigade dem
genom sitt verksamma deltagande i nästan alla
under denna tid förefallna krigshändelser samt,
efter krigets slut, genom en upplyst vård om inre
hushållningen och Lunds Universitet. Född 1621,
död 1692.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
