Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aschling, Carl Fredrik - Asfalt - Asgaut Arman - Asgård - Asgårds Reija - Asiatiske Bröderne - Asige - Asige hed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aschling, Carl Fredrik, Officer vid Arméens
Flotta och tillförordnad Chef för Stockholms
eskader deraf. År 1812 Landshöfding på Gottland,
men efter det derstädes åtalade majestätsbrottet
mot Bergelin och Ihre (se Bergelin), flyttad till
Westernorrlands län, en man, berömd för sällsynt
redlighet, uppriktighet och välvilja. Adlad, Kom.
af S. O. Född 1751, död 1820.
Asfalt, bergbeck, ett mineral af organiskt
ursprung, som förekommer af olika renhet,
isynnerhet ymnigt simmande på Döda Hafvets vatten, samt
på flera ställen i Asien, äfvensom i Europa; det
förstnämnda är i allmänhet renare och förekommer
vanligen under namn af judebeck, då deremot det
senare, mindre rena, kallas bergbeck eller tjära,
och finnes hos oss uti Dannemora grufva, i
Finnberget uti Grythytte socken, uti Mossgrufvan i
Norberg, uti Grängesberget, m. fl. ställen. Det
rena bergbecket är amorft, fast, men skört, med
mussligt brott, svart eller svartbrunt
glasglänsande, i kanterna genomskinande, mjuknar lätt,
smälter vid högre värme samt är lätt antändligt.
Asfalten begagnas numera mycket allmänt till
gatuläggning för trottoirer, men dertill användes dock
endast de orena Europeiska slagen, särdeles en
mjukare sort, se Bergolja.
Asgaut Arman, den ene af de tvenne ombud
Olof Skötkonung i sitt öfvermod sände till
Norrige att upptaga skatt af folket. Då detta
förklarade sig villigt dertill, i händelse Norrske
Konungen Olof Haraldsson efterskänkte sin rätt, men att
det i annat fall ej kunde utgöra skatt till två
herrar, begåfvo de sig till Norrske Konungen, inför
hvilken de framförde sitt ärende, och isynnerhet
Asgaut utlät sig på ett lika opassande som
oförsigtigt sätt, fordrande, att Konungen skulle
erkänna Olof Skötkonung för sin länsherre. Med
foglighet tillrättavisad af denne, lät han likväl icke,
som den förståndigare kamraten, Thorgaut Skardi,
varna sig deraf, utan föresatte sig att, med de
tolf män han hade med sig, upptaga skatt af
bönderne. Konung Olof Haraldsson skickade då efter
dem beväpnade män, hvilka grepo och upphängde
dem vid Gjölarås. Shering Rosenhane skrifver:
Gularås och Asgöter Armader samt Thorgöter Skardi
och uppgifver dem för bröder.
Asgård, ett mythiskt namn på en stad, hvarest
förmenades vara Asarnas, Gudarnes hem. Enligt
mythen skulle den varit belägen vid Svarta
Hafvet, och är troligen detsamma som det historiska
Asgård. Sagan omtalar det som ganska herrligt.
Derinom voro alla de slott och borgar belägna,
hvaraf hvarje Gud och hvarje Gudinna hade sin
särskildta. Det påstods, att taken der voro af
guldplåtar, i stället för taktegel. Alla galler voro
af gyllene spjut. Palatsens pelare voro
sammanfogade af de dyrbaraste ädelstenar, salarnes golf voro
af idel guld, och i taken hängde de strålande
sköldarne, tillhöriga alla Vallhals Gudar, hvilka kastade
ifrån sig ett så klart sken, att intet ljus, icke en
gång solens eller månans, behöfdes der.
Asgårds Reija, benämningen på en orkan, som
stundom rasade på vestra kusten af riket, och
gjorde stora förödelser. Det var en trollpacka, som
hvirflade fram på stormens vingar, och, för att
undgå henne, måste man kasta sig på marken och
lägga skölden öfver hufvudet. Namnet användes
ännu i Norrige.
Asiatiske Bröderne. Man har sig alltför litet
bekant om detta troligen vidt utspridda sällskap.
Hofsekreteraren C. A. Boheman anses såsom dess
stiftare. Hvad man i öfrigt känner, är att Boheman
stiftade loger både i Norra Tyskland, Danmark och
Sverige. Grundidéen af denna orden var mystisk.
Bohemans efterlemnade papper utvisade, att han
hade adepter äfven af högre stånd; att han var
hufvudman för de Asiatiske Bröderne, samt att desse
med ed förbundit sig, att aldrig upptäcka den
styrande församlingens vistelseort, eller namnen på
medlemmarne i det enväldigt styrande rådet,
hvilket ägde domsrätt öfver alla regeringar, folk och
slägter, öfver menniskors lif och död, samt rätt
till ovilkorlig och blind lydnad af alla
medlemmarne i orden. Äfven fruntimmer kunde i orden
intagas. Med Bohemans död afstannade sällskapets
verksamhet.
Asige, annex under Åhrstad, är beläget i
Halmstads kontrakt af Götheborgs stift, 1 3/4 mil Ö. från
Falkenberg, 110 fot öfver och 1 1/2 mil från
hafvet. Dess areal utgöres af 12,497 tunnland, af
hvilka 5091 höra till Halmstads härad, men resten
till Åhrstads; af hela arealen äro 425 tunnland
sjöar och kärr. Annexet har 854 innevånare och
20 1/4 mtl. Adr. Falkenberg.
Asige hed, en ödslig ljunghed i Halland. Den
har en ganska betydlig utsträckning, samt en
deremot svarande bredd, och omgifves af högre och
lägre bergsryggar. Här ligger en mängd till en
del betydliga grafrör; men isynnerhet ådraga sig
tre uppresta stenar den resandes uppmärksamhet.
De äro nästan fyrkantiga och hålla från 2 fot 6
tum till 3 fot i hvarje sida, och 12 fot 6 tum i
höjd. Två af dessa stenar stå endast 7 fot från
hvarandra, den tredje 120 fot längre bort, har
haft jemte sig en sten på 8 fots afstånd, hvilken
nedfallit och håller i största bredden 8 fot och
15 fot 6 tum i längd. Hvarje af dessa stenar
har vid sig ganska vida men låga jordkullar. Den
östra högen, hvarå ena stenen kullfallit, är
ganska märkbar; den vestra deremot har blifvit
betydligen skadad genom vägens anläggande deröfver.
Längre åt söder och icke synnerligen långt
härifrån, nära Asige kyrka, höja sig, på båda sidor om
vägen, större och mindre ättehögar. Här finnas
äfven några större och mindre bautastenar, af
hvilka en tyckes nyligen hafva blifvit af skattsökare
omkullgräfven. Längre fram och icke långt ifrån
Getinge kyrka stå till venster om vägen på
sluttningen af en ansenlig landthöjd jemväl några
bautastenar; här märkes äfven en domring. Men
begifvom oss tillbaka till Asige hed, som
kringsväfvas af en sorglig fornsaga. Här är nemligen ett
af de många ställen, som mundtlig öfverlemning
och bibehållna minnesmärken bestämma såsom
skådeplats för Hagbarths och Signes eller Habors och
Signilds olyckliga äfventyr. I denna trakt ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
