Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aslög - Asmund - Asmund eller Osmund - Asmundstorp - Asp - Asp, Per Olof - Asp - Aspa - Aspeboda - Aspeboda - Aspegren, Georg Casten - Aspeland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
söner att hämnas deras död, om hvilken nyheten
afpressade henne de första tårar någon sett henne
fälla. De skola hafva varit röda som blod och
hårda som hagel. När Ragnar for ut på sitt
sista härtåg, afrådde hon honom från att företaga
det med så liten styrka, och skänkte honom en
skjorta, hvilken skulle skydda honom mot all fara.
Skiljsmässan syntes gå henne djupt till sinnes.
Asmund, en Norrsk Prins från Halogaland, i
sagan känd genom sin envigeskamp med Eigil
Enhänd, med hvilken han sedan ingick fostbrödralag.
De begåfvo sig derefter till Rysslands Konung och
förmäldes med hans båda döttrar. Eigil ärfde
Ryssland efter sin svärfaders död och afstod då
sitt eget rike, Småland, åt Asmund, hvilken
sålunda blef herrskande både öfver det och
Halogaland. Han lärer hafva lefvat på 700-talet.
Asmund eller Osmund, jemte flere andre
Svenske ynglingar af Olof Skötkonung utskickad till
Bremen att undervisas i Kristendomen och af
Konung Edmund Slemme satt till Biskop i Skara och
sedan utnämnd till Erkebiskop öfver Götha rike.
Erkebiskop Adalbert i Bremen nekade likväl att
viga honom härtill, hvarför detta måste ske i Polen
och blef orsaken till Erkebiskop Adalberts tvister
med Konung Emund, hvilken derföre fick
smädenamnet Slemme. Asmund blef ej heller lottlös,
utan kallades Kättare, Stensinder. Sedermera
försonade han sig likväl med Erkebiskopen i Bremen
och fortsatte med nit Skara Domkyrkas byggnad.
Han lärer hafva dött omkring år 1060.
Asmundstorp, annex under Landskrona, är
beläget i Rönnebergs kontrakt af Lunds stift, 1 mil
O.N.O. från förstnämnde stad, samt 50 fot
öfver hafvets yta. Detta annex har 27 1/3 mtl och
1866 innevånare; dess areala vidd är 4073
tunnland, af hvilka endast 2 äro sjöar och kärr.
Adr. Landskrona.
Asp, (Cyprinus aspius), hörer till 1 afd. 2 ord. af
fiskarne, och är 2 till 3 fot lång, 6 till 8 tum
djup, samt finnes i de större sjöarna och
floderna i medlersta och norra delen af riket, leker i
Maj och Oktober, samt uppehåller sig då på
sandbotten och stengrund, hvarunder han fångas med
not och nät, stundom med långrefskrok. Aspen
har ett godt och lättsmält kött.
Asp, Per Olof, son till Professor Mathias Asp,
ingick i Kansliet och användes i diplomatiska värf
både hemma och utrikes, såsom
Presidents-sekreterare vid ministeriella departementet, och
slutligen som Minister i Konstantinopel och London,
känd som en redlig och kunnig man samt
författare af ett vidlyftigt arbete i statshushållningen
och en resa i Levanten. Mest bekant är han
likväl genom sitt testamente. Utan ärfd
förmögenhet, hade han genom god hushållning förvärfvat en
icke obetydlig sådan, af hvilken han gjorde det
vackraste bruk. Han anslog nemligen 5000 R:dr
åt sin faders obetalte borgenärer eller deras barn,
8000 åt Upsala Bibliotheksfond och 20,000 till
ett resestipendium, kalladt Byzanthinskt, hvilket
skulle gifvas åt någon kunnig och skicklig yngre
studerande med skyldighet att resa. Det skulle
utdelas ömsom af akademiske lärare och
Vetenskaps-Akademien. Född 1745, död 1808. Kom.
af N. O.
Asp, (Populus tremula), ett träd, som växer i
något fuktiga skogstrakter öfverallt i riket. Veden
är lätt, hvit och mjuk, samt begagnas isynnerhet
af bildhuggare och schatullmakare; till bränsle är
den dålig; löfvet användes till foder, särdeles för
får. Om aspträdet säger en legend: ”Det stod fordom
med sina löf lika stadigt sittande, som andra träds;
men under en asp satt Frälsaren, när hans
förföljare kommo och buro händer på den helige samt
fängslade honom, då brusto nerverna i hennes
bladskaft af fasa, så att hennes löf vid minsta
vind skälfva och darra allt intill denna dag. En
annan sägen är, att Kristi kors togs af aspträdet,
derföre står aspen nu städse darrande.”
Aspa, ett jernbruk i Hammars socken af Örebro
län. Anlades i Konung Carl XI:s tid af en
Holländare Anton van Boy. Bruket är välbygdt, har
tvenne härdar och 866 skepp:d 13 lisp:d
privilegieradt årligt smide, dels af eget, dels af
köpetackjern, som skeppas på Stockholm och
Götheborg. Hammarskatten är 8 skepp:d 13 lisp:d 7
marker. Bruksstämpeln visar bokstäfverna G R
med stjerna efter sista bokstafven. Disponent:
F. Mannerstråle. Medintressenter: R. och C.
Rüttersköld.
Aspeboda, annex till Thorsång, beläget i Stora
Tuna kontrakt af Westerås stift, 1 mil S.V. från
Fahlun och 395 fot öfver hafvet. Jemte
Thorsång har detta annex 56 1/2 mtl. Aspeboda har
ensamt en areal af 16,732 tunnland, hvaraf 1900
äro kärr och sjöar; dess folknummer uppgår till
något öfver 900. Adr. Fahlun.
Aspeboda eller Fläskkällaren, en gård belägen i
ofvannämnde socken. Den ägdes i början af
1500-talet af den i Svenska historien bekanta Måns
Nilsson (Svinhufvud). Han var på sin tid den rikaste
bergsman, och allmogen berättar nu, att han åt
sina hästar begagnade skor af silfver. En större
källare finnes vid gården, hvilken man ännu i dag
kallar Fläskkällaren, af den orsak att man, i
stället för krut, som på den tiden icke begagnades
till sprängning, urholkat berget medelst antändt
fläsk.
Aspegren, Georg Casten, Kronobagare i
Carlskrona efter sin fader, genom ett misstag af
händelserna införd på en lefnadsbana, som ej var hans
rätta och af döden bortryckt just då han
kanhända kunnat välja en annan, för honom mera
passande. Han hade nemligen en afgjord böjelse för
naturhistorien, gjorde ganska betydliga samlingar i
alla dess grenar och utgaf tvenne arbeten: Försök
till en Blekingsk Flora och Växtrikets Familjträd,
en originell och snillrikt uttänkt idé. Professor
Fries har uppkallat efter honom tvenne af A.
upptäckta växter. Född 1791, död 1828.
Aspelands härad är beläget i Calmar läns 2:dra
fögderi, mellan 310 till 490 fot öfver hafvet och
utgöres af följande socknar med annexer,
nemligen: Mörlunda med Tveta; Wirserum, af hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
