Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Athenæum i Gefle - Athenæum i Stockholm - Atlantica - Atlas - Atlingbo - Atmosfer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fordras i Studentexamen, med undantag af de döda
språken, att i den öfre afdelningen icke blott
fortsättas de påbörjade ämnena, utan äfven meddelas
undervisning i Kemi, Fysik, Astronomi, Statistik
och Nationalekonomi. Undervisningsmethoden är
densamma som i Elementarskolan i Stockholm:
kursläsning och fri flyttning. Terminerna räcka från
d. 1 Sept. till d. 15 Dec., samt från d. 15 Jan.
till d. 15 Juni.
Athenæum i Stockholm, ett läsesällskap,
stiftadt år 1841, hvarest, i likhet med sådana, i de
flesta andra stora Europeiska städer, finnes
tillgång till de förnämsta in- och utländska tidningar
och tidskrifter, som ledamöterne mot en årsafgift
af 10 R:dr B:ko äga att begagna. Det har för
närvarande sin lokal i Bondeska huset vid Rosenbad.
Atlantica. Detta verldsbekanta arbete af en Svensk
förtjenar att särskildt nämnas. Få eller inga
arbeten hafva väckt så mycken uppmärksamhet
öfver hela den lärda verlden, som Atlantican
gjorde på sin tid. Titeln är vidlyftig. Författaren var
Professoren vid Upsala Universitet Olof Rudbeck
d. ä. Första delen utkom år 1675 och en s. k.
andra upplaga år 1679. Andra delen trycktes
1689, tredje delen år 1698, och fjerde delen
lades under pressen år 1702. Men boktryckaren hann
ej längre än till tredje arket i andra alfabetet
(pag. 210), då de afdragna arken, jemte
författarens handskrift, samt en mängd exemplar af 3:dje
tomen, tillika med sjelfva tryckeriet, blefvo rof
för lågorna i Upsala-brand år 1702. Af de till
4:de tomen hörande arken finnas icke mer än 4
eller 5 exemplar. — Rudbecks Atlantica räknas med
rätta till de sällsyntare böcker. Vi skulle anföra
bokens innehåll, men stanna dervid verkligen i
villrådighet. Rudbecks syfte var att visa, det med
Platos Atland menades Sverige, hvilket fordom
skulle varit ett herrligt land, öfverflödande af alla
Söderns håfvor. Vid afhandlandet af detta kom han
att vidröra mångfaldiga ämnen, af de mest olika
slag. — Rudbecks stora verk har inför en
granskande nutid förlorat allt anseende, och få göra
sig derföre mödan att genomläsa de digra tomerna.
Men ehuru den hufvudtanka som genomgår
verket aldrig kan vinna trovärdighet, måste man
likväl erkänna, att en nästan otalig myckenhet af de
skäl, hvilka Rudbeck framlagt, för bevisande af
sina satser, i och för sig sjelfva förtjena
forskares uppmärksamhet. Boken öfverflödar nemligen af
en mängd efterrättelser om urgamla Svenska seder
och bruk, folksägner, folkvisor, dansar, lekar och
ordspråk m. m., hvilka visserligen icke gifva
styrka åt de satser Rudbeck med dem ville
genomdrifva, men som icke desto mindre äga sin
märkvärdighet. Man har sig bekant, att Rudbeck
stod i brefvexling med nästan alla lärda personer
i landet på sin tid, af hvilka han erhöll en mängd
traditioner. Sålunda finnes ännu i behåll en Böckers
samt flera andras bref till honom. Men det är att
beklaga, att Rudbecks handskrifter, hvilka skulle
varit af vida större värde än Atlantican, blefvo
om intet i nyssnämnde brand. Rudbeck var ett
stort snille, hvarom isynnerhet första tomen af
hans verk vittnar. — Det finnas ännu många
utländske män, t. ex. Finn Magnussen, som nog högt
uppskatta Rudbecks verk. Vår mening är, att
det bör med största försigtighet begagnas.
Atlas, (tekn. term), satin, äro väfnader af silke,
ylle, linne eller bomull, ursprungligen Kinesiskt
sidentyg, som utmärker sig genom ett eget
väfnadssätt, i följd hvaraf det på ena sidan har en
särdeles slät, fin och glänsande yta, i sådan grad
utmärkt, att man begagnar uttrycket atlasglans
vid naturalhistoriska definitioner, och benämningen
metallatlas tillägges ett slags på eget sätt
behandlad förtennt bleckplåt, som utmärker sig genom
sköna atlas- eller perlemorglänsande kristallfigurer,
och för ej längesedan var en modartikel, hvaraf
utmärkt vackra bleckslagarearbeten förfärdigades.
Atlingbo, en socken, belägen i Wisby stifts
medelkontrakt, Gottlands läns södra fögderi, 1 3/4 mil
S. från Wisby, och hörer till 3 kl. reg.
Socknens areal är 2708 tunnland, hvaraf 1280 äro
sjöar och kärr; den består af 11 3/4 mtl och har
210 innevånare. Adr. Wisby.
Atmosfer, dunstkrets, kallas i allmänhet en kropps
verkliga eller imaginära omgifning af ett elastiskt,
osynligt ämne, inom hvars utsträckning den yttrar
sin verksamhet, och man begagnar derföre t. ex.
uttrycken elektrisk och magnetisk atmosfer liktj —
digt med elektrisk eller magnetisk verkningskrets,
eller för det afstånd på hvilket en elektrisk eller
magnetisk kropp verkar på en annan, likasom man
använder uttrycket solatmosfer för den samling af
till sin natur okända ämnen, som omgifva
solkroppen. I inskränktare mening förstås dermed
det lager af gasformiga ämnen, som omgifver
jordklotet till en höjd af 3 1/3 mil, med från
jordytan aftagande täthet, och medföljer detta i
alla dess rörelser, till följd af jordens attraktions-
eller tyngdkraft. På grund af denna utöfvar
atmosferen äfven en ganska stark tryckning på
jordytan, motsvarande ej mindre än 2216 2/3 skålp. på
hvarje qvadratfot eller lika med ett vattenlager af
32 fots eller ett qvicksilfverlager af 28 tums höjd.
Detta är orsaken till dess fysiska verkningar på
de jordiska kropparna, hvilka aftaga i samma
mån som atmosferens täthet, och deraf
härrörande tryckning, minskas, så t. ex. uppdrifves
qvicksilfret uti barometerröret vid hafsytan ända till
28 tum högt, på de högsta bergspetsar deremot
vida lägre; vid förstnämnde nivå kan vatten
medelst en pump uppfordras till en höjd af 32 fot;
men på långt när ej så högt på högre öfver
jordens verkliga plan, hafsytan, belägna ställen.
Genom rubbning uti atmosferens massa uppkomma de
fenomener, som få namn af vindar o. s. v., och
denna rubbning härrör till en stor del af
atmosferens olika uppvärmning vid eqvatorn och
polerna, i följd hvaraf, då den likasom kroppar i
allmänhet och isynnerhet gasformiga, starkast
utvidgas der värmen är störst, d. v. s. vid eqvatorn, en
beständig cirkulation uppkommer deruti, samt den
vid eqvatorn bildar ett mycket högre lager än
vid polerna. Den glasblandning hvaraf atmosferen
är sammansatt får namn af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
