Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atmosferisk luft - Atom - Atterbom, Per Daniel Amadeus - Attmar - Attundaland - Auda, Augda, Audur eller Öda - Audumbla - Augerum - Augit - Augusti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Atmosferisk luft, eller blott luft, och består af
78,999 volumsdelar qväfgas, 21 volumsdelar
syrgas och 0,001 volumsdelar kolsyre- och
vattengas, samt är på alla punkter af atmosferen lika
sammansatt. Genom sin halt af syrgas utöfvar
den de kemiska verkningarne på jordkroppen, som
äro orsaken till allt lif och verksamhet uti
naturen, och företrädesvis yttrar sig genom
underhållandet af de lefvande kropparnes respiration, samt
de brännbara kropparnes förbränning, hvilka
tvenne naturens stora drifkrafter i grunden bero på
kropparnes förening med luftens syre. Genom sin
halt af vattengas ger den upphof åt den för den
lefvande naturen lika så nödvändiga tillgången på
friskt vatten, hvilket derutur afskiljes i form af
meteorvatten, nedfallande såsom regn, snö, hagel,
dagg och derigenom bildande jordens källor,
floder och sjöar, slutligen samlande sig i
verldshafvet och, isynnerhet från dettas yta, åter i
gasform blandande sig med luften, bibehållande dess
halt af vattengas oförändrad, emedan det så snart
denna nått sitt minimum ånyo afskiljes,
frambringande de omnämnda vattenmeteorerna. Å andra
sidan gifver luftmassans receptibilitet för, och olika
förhållande till, de s. k. dynamiderna eller
elektricitet, magnetism, lyse och värme, upphof åt de
lysande och eldmeteorerna, såsom blixt, norrsken,
regnbågar, vädersolar m. fl.
Atom är den yttersta mekaniska fördelningsgraden
af en kropp och således dess fysiska grundämne,
men kan dock i kemiskt afseende vara delbar, då
den nemligen tillhör en af olikartade
beståndsdelar sammansatt kropp, hvaremot de enkla
kropparnes atomer äro, så väl i kemiskt, som fysiskt
afseende, odelbara. Atomernas massa är så liten,
att de hvar för sig äro helt och hållet
ouppfattliga för våra sinnen och således först genom
förening, till ett visst antal, bilda materien; de
enkla kropparnes atomer äro dock efter all
anledning lika stora och till formen sferiska,
hvaremot de sammansatta kropparnes atomers storlek och
form bero af antalet af de enkla atomer som de
innehålla, och sättet hvarpå dessa lagt sig tillsammans.
Atterbom, Per Daniel Amadeus, född d.
19 Jan. 1790 i Åsbo socken af Linköpings stift,
der hans fader var Komminister, Studerande i
Upsala år 1805, promoverad till Magister 1815,
företog en resa till Tyskland och Italien 1817—
1819, Professor i Theor. Filosofien 1828, hvilken
plats han år 1835 utbytte mot Professionen i
Estetiken och den moderna litteraturen. R. N. O. och
En af de Aderton i Svenska Akademien, der han
blef Lings efterträdare. År 1810 började han
deltaga i tidskriften Phosphoros och utgaf år 1812
Poetisk Kalender, hvilken fortfor till år 1822,
hvarförutan han var medarbetare i Svensk
Litteraturtidning och Polyfem, har dessutom utgifvit
Hörbergs Lefverne — Minnesord öfver Per Ulrik Kernell
— Lycksalighetens ö — Filosofiens Historia — sina
Samlade Arbeten — Sveriges Siare och Skalder m. fl.
Attmar, annex till Tuna, beläget i Medelpads
kontrakt och härad af Hernösands stift och
Westernorrlands län, mot gränsen af Helsingland, 1 1/2 mil
S.V. från Sundsvall och 120 fot öfver hafvet. Dess
areala vidd är 73,710 tunnl., af hvilka 9500 äro
sjöar och kärr. Det har 26 1/5 mtl och 1793
innevånare. Adr. Sundsvall. Namnet Attmar
härledes af Att och Mar, vid haf eller sjö, men denna
härledning innefattar endast en lös gissning.
Socknens äldsta kyrka, som från början varit helt
liten och uppförd af idel grof gråsten, ombyggdes
år 1761. Ännu förvarar kyrkan åtskilliga
lemningar från Påfvetiden, såsom: en biktstol,
rökelsekar, korkåpa och flera gamla bilder. —
Allmogens hufvudnäring i denna socken är
förnämligast boskapsskötsel och fiske. En gammal
författare säger, att klädedrägten i denna socken
”bibehålles mest efter åldrigt ärbart bruk, utan
yppighet och öfverflöd.” Numera lärer dock
förhållandet vara annorlunda. I socknen är ett
manufakturverk, neml. Forss. Af ålderdomsminnen
förtjenar nämnas de stora ättehögar, som
förekomma i Attmars by. På den så kallade
Hambieskogen finnas lemningar efter en väldig ringmur,
äfvensom på Jernsätersberget vid sjön Marmen ses
grundmurar efter åtskilliga byggnader, samt en
stenmurad graf — allt på bergets högsta kulle.
En stor ättehög vid Backa by kallas Galthögen.
Attundaland kallades fordom den del af Upland,
som innefattade trakten emellan Stockholm och
Upsala samt hafvet. Namnet häntyder på en
forntida indelning i härader, olika med den nuvarande.
Auda, Augda, Audur eller Öda, olika
versioner af samma namn på Svenska Drottningar och
liktydigt med: den rika. 1:o. Wisburs första
gemål och moder till sönerne Gisl och Aude; 2:o.
Den Djupaugda eller grundrika, Ivar Widfamnes
dotter, förmäld först med Danske Konungen
Rörik, med hvilken hon hade sonen Harald Hildetand,
och sedan med Ragbart, Konung i Holmgården
eller Ryssland, i hvilket äktenskap föddes Randver,
samt 3:o. Erik Segersälls tredje gemål, dotter af
Norrske Jarlen Håkan Sigurdsson.
Audumbla. Ett mythologiskt namn på en ko,
som ansågs vara en sinnebild af den närande kraften.
Augerum, annex till Lösen, beläget vid hafvet i
Blekinge läns östra kontrakt af Lunds stift, 1 mil
N.O. från Carlskrona och 110 fot öfver hafvet.
Dess areal utgöres af 24,393 tunnl., hvaraf 680
äro kärr och sjöar; det har 37 1/4 mtl och 2960
innevånare. Adr. Carlskrona. Socknen är
skogrik, samt till sin naturbeskaffenhet en af de
täckaste i Blekinge. På Augerums bys ägor i denna
socken äro några högar, som kallas Kumlen, med
derå resta bautastenar.
Augit, en till silikaterne hörande mineralgrupp,
som innefattar tvenne särskilda arter, neml.
Diopsid och egentlig Augit, (Basaltin, Vulkanit, svart
vulkanisk skörl), hvilken senare bildar en
sjelfständig bergart, Augitberg, som förekommer hos oss i
urbergen.
Augusti. Den 8:de månaden i året består af 31
dagar. Har fått namn af den Romerske Kejsaren
Augustus. Den kallades förut af Romarne för
Sextilis, emedan året hos dem börjades med Mars
månad, och denna således var den sjette.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
