Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bagge, Jonas Samuel - Bagge, Lorentz Peter - Baggetofta helsokälla - Bagghus-fjärden - Bagghyttan - Baggnäset - Baggå och Borgfors - Baglar - Bahr, Johan Fredrik - Bajonett-fäktning - Bak-silfver - Balaniter - Baldakin - Balders-brå - Baldringe - Baldur, Balder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillverkningar hafva tillvunnit sig ett allmänt och
rättvist förtroende.
Bagge, Lorentz Peter, anställd i Pommern,
med titel af hofråd; gjorde sig tidigt känd
genom några smärre poemer och på senare åren
genom en heroid: Gustaf Wasa till Oscar, en skrift
på Tyska: Heilige Spuren, o. s. v. Född 1775;
han lärer hafva dött omkring år 1830.
Baggetofta helsokälla, på Baggetofta ägor
nära Uddevalla, ehuru af medelmåttig beskaffenhet,
är af badgäster flitigt besökt.
Bagghus-fjärden, en vik af Östersjön,
ingående i Wäddö socken af Roslagen. Ett ställe med
namnet Bagghus ligger vid samma fjärd.
Bagghyttan, ett jernbruk i Thorsåkers socken
af Gefleborgs län. Har 1 härd och 208 skepp:d
11 lisp:d privilegieradt smide med eget tackjern,
hvilket smide skeppas på Gefle och Stockholm.
Hammarskatten är 2 skepp:d 1 lisp:d 14 marker.
Äges af bergsmän. Smidesstämpeln: B.
Baggnäset, ett näs på Källstads ägor i Stöde
socken af Medelpad, hvarpå synas lemningar efter
en gammal borg.
Baggå och Borgfors, jernbruk i
Skinskattebergs socken af Westmanland. Har 5 härdar, 3,104
skepp:d 3 lisp:d privilegieradt årligt smide af eget
tackjern, hvilket smide, hvarföre erlägges en
hammarskatt af 26 skepp:d 7 lisp:d 13 marker,
skeppas på Stockholm. Högre frälsesmidet utgör här
465 skepp:d 16 lisp:d 13 marker. Ägare: J. C.
Holmqvist. Bruksstämpeln: B:å.
Baglar, medlemmar af det parti, som i början
af 1200-talet höll med konung Måns Erlingssons
söner emot Norrske konungen Sverre.
Bahr, Johan Fredrik, född på Gottland d.
10 Aug. 1805, kemie adjunkt vid teknologiska
institutet i Stockholm; har gjort sig känd genom
åtskilliga skrifter, såsom en samling af dikter,
anteckningar om Ryssland under en resa till
Petersburg, m. m.
Bajonett-fäktning är konsten att med geväret,
i förening med bajonetten, utföra så väl anfalls-
som försvarsrörelser, i öfverensstämmelse med de
för fäktkonsten i allmänhet gällande lagar. I de
flesta länder af Europa har den redan en längre
tid ingått såsom ett vigtigt element i
soldatbildningen. Bajonett-fäktningen saknar väl ännu ett på
erfarenheten grundadt stöd för dess praktiska
användbarhet; men då soldatens sinnesnärvaro,
fintlighet, hurtighet, uthållighet och mod genom
densamma uppöfvas och utbildas, bör densamma hafva
ett vigtigt inflytande på utgången af alla de strider,
der blanka vapen begagnas. Den äldsta afhandling
öfver bajonett-fäktning man känner, är utgifven i
England 1792. Sachsen kan dock tillräkna sig
äran af att först hafva infört densamma inom sina
härar, efter ett af kapiten Selmnitz 1825
uppsatt reglemente. Redan flere år förut hade dock
Ling, på ett läger i Skåne (omkring 1817),
för dåvarande kronprinsen uppvisat en afdelning
soldater, inöfvade efter en af honom uttänkt
method i bajonett-fäktning. Saken, såsom inhemsk och
helt och hållet ny, förmådde likväl ej väcka något
allmännare deltagande, och föll åter nästan helt
och hållet i glömska till omkring år 1829, då i
följd af bajonett-fäktningens användande i andra
länder, den började väcka uppmärksamhet äfven
hos oss. Först sedan 1836 har den varit
allmänt införd och öfvad inom Svenska hären, efter
ett af Ling utarbetadt reglemente. Öfningarne
grunda sig på en af honom bestämd theori för
stötvapen i allmänhet, och lära soldaten att med
spets eller kolf utföra anfalls- och
försvarsrörelser emot infanterist eller kavallerist, under
alla de förhållanden, som kunna förekomma i
enskild strid.
Bak-silfver, ett smycke, hörande till Blekingska
qvinnodrägten, som bäres om halsen, och består
af förgyldta sammanhängande silfverknappar, uti
hvilka kantiga löf äro fästade, och hvari hänger
ett rundt bröstsmycke, omgifvet af förgyldta löf.
Balaniter äro stenvandlade skal af mångskaliga
musslor, tillhörande cirripidernas klass, till
formen koniska eller liknande ett ekållon, öppna i
spetsen och delade i 4 till 13 flikar, hvaraf de få
utseende af en icke fullkomligt utslagen
tulpanknopp, ofta med basen hvilande på andra
förstenade sjödjur eller deras skal, och förekomma
ymnigt, samt ganska stora, uti skalbackarne vid
Uddevalla.
Baldakin, ett slags med guld och silfver inväfdt
tyg, hvilket ofta omtalas under medeltiden.
Rimkrönikan sjunger:
Och var theras bröllopsklädi
Af baldakin och blyant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
