Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bautil - Bazar - Beata-Christina - Beateberg - Beatrix - Bebrefva - Beccasin, dubbel - Beck - Beckaskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgafs, till följd af rikets ständers anmälan hos
konungen, år 1747 af Johan Göransson. Arbetet
är tryckt in folio, och icke särdeles sällsynt.
Författaren började arbetet efter en utförlig plan,
hvilket ses af de tvenne profarken vid slutet; men denna
plan måste öfvergifvas, då författaren sjelf
nödgades bestrida tryckningskostnaden. — Man har på
senare tider anmärkt mot detta verk, dels att der
uti intagne run-inskrifter till en stor del afvika
från dem å sjelfva runstenarne, dels att de
uppgifna ställena för stenarne till en stor del äro
origtiga, dels äfven att run-inskrifter blifvit i
boken intagne, som bevisligen aldrig funnits, m. m.
Emellertid visar företeelsen af detta verk, om
hvars utgifvande till och med rikets ständer
syntes angelägne, en god vilja. — Sverige äger af
alla Nordiska länder de flesta och dertill de mest
klassiska runstenar, och ett verk öfver desamma,
efter nutidens förmåga, skulle ofelbart gagna
vetenskapen och hedra nationen.
Bazar, den Österländska benämningen på en
marknadsplats, vanligtvis instängd och under tak. Man
har sedermera i flera Europeiska städer härmat
detta bruk, och Stockholm har åtskilliga sådana,
hvaraf likväl blott en egentligen bär detta namn,
nemligen en år 1840 vid Nya Bron uppförd rad
af handelsbodar, mot hvilken man med skäl
anmärkt, att den borttager utsigten af slottet, och
snarare vanpryder än pryder platsen. För det
bolag, som byggt densamma, lärer den dock vara
ganska vinstgifvande.
Beata-Christina eller Latorps alunbruk, beläget
1 3/4 mil från Örebro, 3/8 mil från Garphytte jernbruk.
Här äro vanligen 20 pannor i gång; men
intressenterne hafva privilegium på dubbla antalet.
Alunskiffern, som äfven tjenar till bränsle, finnes
invid verket och synes vara outtömlig. Endast vid
detta alunverk har man tillverkat alun, som i
godhet liknar den Romerska samt öfverträffar annan
alun i riket. Tillverkningen uppgår vanligen till
2000 tunnor. Ett ansenligt antal arbetare njuta
här sitt uppehälle och staten har betydlig inkomst
af detta verk. Fordom var här ett silfververk,
hvilket nedlades år 1640. Silfvergrufvan ligger
på Hjulåsen, eller den högsta bergsrygg, som
sträcker sig här förbi och är en gren af
Seveberget. Den innesluter på detta ställe Leke, Nora och
Lindes bergslager. Sedan man kommit upp på
höjden far man öfver en sjö till grufvan, hvilken har
flere besynnerliga hål och grottor, hvarom
vantron alstrat många sagor.
Beateberg, annex under Bellefors, är beläget i
Norra Wadsbo kontrakt af Skara stift, 3 3/4 mil
O.S.O. från Mariestad, vid Wiken. Annexets areal
utgör 9,674 tunnland, hvaraf 1,375 äro sjöar och
kärr, och har 876 invånare. Hemmantalet finnes
upptaget jemte Bellefors. Adr. Mariestad.
Kyrkan är byggd af träd. Rya kapell, såsom detta
annex fordom kallades, skall varit bygdt vid
vägen och flyttades sedan till Ryholms säteri i
slutet af 1600-talet. År 1758 flyttades det 1/2 mil
längre i öster, till frälsehemmanet Bolet.
Benämningen af kapell bortlades och kyrkan
kallades Beateberg, efter grefvinnan Lagerberg, född
friherrinna Beata Sparre.
Beatrix, dotter till kurfursten af Brandenburg
och år 1356 förmäld med Erik XII, Magni Smeks
son och medregent. Afled tillika med sin gemål
och tvenne små barn, år 1359, enligt somliga
uppgifter förgifven af sin svärmoder Blanka; men,
enligt andra och trovärdigare, bortryckt af en
smittosam sjukdom.
Bebrefva utmärkte fordom en åtgärd, hvarigenom
någon, medelst laglig handling, stadfästade något.
Sålunda förekommer uttrycket t. ex. i
rimkrönikan.
Beccasin, dubbel, (Scolopax major), en till
vadarnes 4:de familj hörande fogel af 11 1/2 tums
längd, med svart hufvudfläck eller hufva, och
ett längs midten gående blekt, rostgult streck,
bröst och mage beströdda med bruna fläckar
och vågor. Den förekommer om sommaren i kärr
och mossar, samt på större sumpiga ängar och
gräsbeväxta flodstränder, från Skåne till Lappland,
och anländer i slutet af April samt flyttar i
Augusti eller September. Den lefver af insekter,
maskar samt flere vattenväxter, leker i Maj och
spelar då nästan med lika läte som tjädern; men
är alltid stum vid uppflygandet. Honan lägger
vanligen fyra päronformiga, blekt olivgröna,
svartfläckiga ägg, på en tufva i en mosse eller sumpig
äng. Fogeln jagas om våren och isynnerhet om
hösten, under sträcktiden, med rapphönshund, för
hvilken den trycker hårdt och ej flyger långt.
Köttet är ytterst läckert och fogeln om hösten så fet,
att skinnet stundom spricker, då den dödskjuten
nedfaller till marken.
Beck är ett fast brännharts, som utgör den icke
flygtiga beståndsdelen i tjära, och erhålles genom
dennas inkokning, hvarvid den flytande delen
afskiljes i form af beckolja, hvilken kan särskildt
tillgodogöras. Den bästa sorten beck får namn af
kronbeck och det utgör en ganska betydlig
exportartikel, hvaraf utförseln årligen uppgår till omkring
3,000 tunnor.
Beckaskog, en mil från Christianstad, har af
ålder varit ett rikt och välbygdt kloster för
munkar af Bernhardiner-orden. Det hitflyttades år
1165, från fordna staden Wä, af erkebiskop
Andreas (den spetälske), hvilken år 1223 tog sitt
residens på Ifvö, utvidgade ansenligt klostrets
område, gaf munkarne vidsträckta privilegier, och
blef derföre räknad bland helgonen. Under
abboterne njöto munkarne en oafbruten vällefnad intill år
1537, då Beckaskog, med underlydande lägenheter,
indrogs till kronan af konung Christian III,
hvilken år 1538 gaf det åt Gert Ulfstrand, med
skyldighet att försörja munkarne och underhålla 4
ryttare. — Den siste ägaren var Ove Ramel, som
af politiska skäl blef förlustig alla sina
egendomar i Sverige, hvarpå Beckaskog indrogs till
kronan och år 1680 indeltes till öfverste-boställe vid
södra Skånska kavalleri-regementet. Beckaskog
är nu anslaget till lön åt general-befälhafvaren i
Skåne. Till egendomen, hvilken äger ett betydligt
utsäde och godt höbol, höra 22 arbetshemman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
