Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergolja - Bergqvara - Bergqvist, Bengt Jakobsson - Bergresar - Bergrör - Bergs slussverk - Bergs-adel - Bergsbruk - Bergselementarskolan - Bergsfogdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dalarne och ganska oren af brun färg samt tjock
massa, således ett slags bergtjära; ty i sitt
rena tillstånd är den nästan vattenklar, ytterst
tunnflytande och flygtig, och får namn af nafta.
Något mera oren af gul eller brunaktig färg, kallas
den petrolium, och ännu orenare, till färgen brun
eller svart, samt seg, heter den bergtjära. Denna
begagnas vanligen under namn af asfalt till
trottoirer, o. dyl.
Bergqvara. En sätesgård, belägen i Bergunda
socken och Kinnevalds härad af Småland. Gården
består af 5 hela hemman, med underlydande 29
mantal. Bergqvara anses för den största
sätesgård i Kronobergs län. Namnet var fordom
något olika; ty den kallades än Birqvet, än
Berghvara, Barquists och Bergvara. Anläggaren af
denna sätesgård kan ej med säkerhet uppgifvas.
Man förmodar att Gunnar Gröppe, stamfar för
Trolle-ätten, varit dess första ägare. Derefter
lärer riksrådet och riddaren Birger Birgersson samt
fru Christina Knutsdotters son, Arvid Birgersson
Trolle, höfvitsman på Nyköpings slott och 1504
på Bornholm, ägt Bergqvara, emedan han, i
underskriften vid Kalmar recess, år 1482, kallar sig
riddare af Bergqvara. Hans fruar voro Beata
Ivarsdotter Tott, Brita Thuresdotter Bjelke och
Christina Jönsdotter Gädda. Han tros äfven hafva
uppbyggt det stenhus eller slott, som funnits
derstädes och nu är förvandladt till en ruin. År 1500,
sedan rikskansleren Sparre, dåvarande ägaren af
gården, vardt halshuggen, blef Bergqvara
underlagdt kronan. Konung Carl XI lemnade det åt
Carl Carlsson Gyllenhjelm. Det innehades
sedermera af flera adliga slägter. Gamla stenhuset vid
Bergqvara är en ibland de äldsta byggnader i vårt
land. Det ligger på något afstånd från det
nuvarande huset och är bygdt i fyrkant, till en stor
del af kullrig gråsten. Ursprungligen utgjorde
det 6 våningar, hade 4 små torn, och var
befästadt med vall och löpgraf. Det nuvarande
boningshuset är uppfördt af grefve A. E. Posse. Här
finnes ett godt bibliothek och en tafvelsamling.
Bergqvist, Bengt Jakobsson, theologie
doktor och professor i theologien vid Lunds
universitet, född 1785, magister i Lund 1811, vid
hvilken promotion han innehade andra hedersrummet;
prestvigd samma år och anställd som docens vid
dåvarande prest-seminarium; utnämnd 1826 till
andre theologie adjunkt och kyrkoherde i Hellestads,
Dahlby och Bonderups församlingar; blef
theologie doktor vid jubelfesten 1830 och utnämndes
1833 till theologie professor vid kongl. Carolinska
akademien. Har utgifvit ett icke ringa antal
skrifter, hvaribland må företrädesvis nämnas hans
predikningar och prediko-utkast, samt den till en del
utgifna, men ännu ej afslutade, exegetiken öfver
Nya Testamentet.
Bergresar (mythol.), egentligen den folkstam,
som bebodde Norden före Asiaternes invandring,
och blef af desse tillbakaträngd till de stora
skogarne och bergstrakterne. De gamle
Skandinaviska mytherne bildade häraf begreppet om
skogsandar, hvilka skyddade skog och mark och
herbergerade trötta, vilsekomna vandrare; men
voro oförsonliga fiender till Asarne, emedan dessa
jagat dem från deras länder. De ernade
storma Asgård; men bron Bifrost (regnbågen),
hvilken förenar jorden med himmelen, var för klen
att bära dem.
Bergrör (Arunda epigejos), en mångårig växt;
förekommer här och der på stränder af större
sjöar och floder i hela riket och uppnår en höjd
af 4 till 5 fot.
Bergs slussverk, är det största på hela Götha
kanal-linjen. Man uppstiger här från sjön Roxen
till den, 136 fot högre belägna, lilla sjön Boren.
Denna ansenliga höjd är fördelad på 15 slussar.
Nederst vid Roxen äro sju sammanbygda, och
kallas Carl Johans slussar; härefter, följa på korta
afstånd emellan hvarandra, två och två, i fyra
omgångar. De sista äro belägna vid Heda.
Bergs-adel. Om denna är ganska litet bekant.
Uti ett bref från Gustaf Adolf, af den 30 Jan.
1621, förmäles: hurusom ”det befinnes, att i
förtiden och af ålder en särdeles Bergsadel varit
hafver, hvilken sitt ursprung och upphof derutaf
hafver fått och bekommit, att landsens herrar,
regenter och konungar de principalaste och
förnämligaste bergsmän, som, genom flitigt och idkeliga
bergsbruks drifvande, till någon synnerlig
förmögenhet komne äre och sig om sitt fädernesland
och sin öfverhet väl att förtjena beflitat och
angeläget vara låtit, med ansenliga och hederliga
sköldemärken hafve förärat, och med serdeles
privilegier benådat och begåfvat.” — Brefvet utgör
ett sköldebref för Christoffer Olsson till Nor. En
författare yttrar: ”det synes troligt att bergsadel
icke varit så förnäm, som den andra riksadeln,
utan införd dem egentligen till belöning, som gjort
sig förtjente af riket, men intet varit skicklige
till hoflefverne.”
Bergsbruk kallas speciellt den handtering, som
af allmogen, uti bergslagerne, eller s. k. bergsmän
drifves för tillgodogörandet af jernet och dess
malmer. I vidsträcktare bemärkelse användes
ordet om alla i stort utförda arbeten för metallers
vinnande.
Bergselementarskolan i Filipstad stiftades år
1830 af F. A. v. Scheele, i ändamål att bibringa
dem, som, utan vetenskaplig underbyggnad, egnat
sig åt jernhandteringen, så mycken bildning, att
de kunna begagna de af bruks-societeten utgifna
skrifter och läroböcker. Skolan, som numera helt
och hållet underhålles på bruks-societetens
bekostnad, har en lägre och en högre afdelning, från
hvilken senare eleverne afgå till bergsskolan i
Fahlun.
Bergsfogdar, tillsättas, medelst konstitutorial,
af kongl. bergs-kollegium, hvarvid iakttages
detsamma, som vid kronofogdars tillförordnande. I
bergsfögderierna motsvara de kronofogdarne i
fögderierna, dock utan att i räkenskaperna hafva
biträde eller kontrolleras af tjenstemän,
motsvarande häradsskrifvarne. De uppbära i
jernbergslagerna och redogöra för kronans inkomster af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
