Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bifjärilen - Bifrost - Bifur - Bikt - Bil - Bilang, J. S. von - Bilberg, Johannes - Bilbref - Bilde, Thorbern - Bildhuggare - Bildstein, Konrad Kristoffer, von - Bildstoder - Bilejst - Biljarder - Billberg Johan Peter, af, och Gustaf Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifva svaga, sjukliga och dö eller öfvergifva kupan,
hvarföre de räknas för biens farligaste fiender.
Uti de omnämnda kanalerna spinna larverna sedan
ett tätt hvitt silkeshus, tjockt och fast som
karduspapper, till formen likt en tuta, och
oftast öfverdraget med vaxbitar och exkrementer,
hvaruti de förvandlas till gulbruna puppor, ur
hvilka fjärilarne slutligen utkläckas.
Bifrost (mythol.), Bäfröst, regnbågen. De gamle
trodde, att regnbågen var en bro, hvilken
gudarne hade byggt mellan himmel och jord. Den
påstods hafva tre färger och vara utomordentligt
starkt och konstigt sammanfogad af trenne
elementer, luft, vatten och eld. Det blåa troddes
vara luften, det gröna vattnet och det röda elden.
Den kallades Asabron, derföre att Asarne redo
deröfver hvarje dag till Urdarbrunnen, der de
hade sin rådsförsamling. Vid denna bro satt
Heimdal, med ett horn i handen, hvilket kallades
Gjallarhorn. Han var brons vaktare och skulle sitta
der till Ragnarök (yttersta dagen), då Muspels
söner kommo ridande, för att förgöra Asarne.
Heimdal skulle då blåsa högt i Gjallarhornet. I den
stora striden skulle Asarne besegras af sina
förfärliga fiender, lågornas söner. Ehuru starkt
Bifrost var sammanfogad, skulle den likväl brista,
när kämparne från Muspelhem redo öfver
densamma; men de skulle kasta sig i hafvet och simma
till Asgård.
Bifur (mythol.), en dverg, skapad af jord och
boende i jorden. Bifur betyder den darrande.
Bikt. Ordet betecknar bekännelse. Den infördes
jemte kristendomen.
Bil (mythol.), en ung flicka, hvilken tillika med
sin syster, Hjuke, blef upptagen till månan, då de
gingo att hemta vatten ur en brunn, benämnd
Byrger. Bil och Hjuke följde, från den stunden,
beständigt månan. De mörka fläckarne på dess
klara skifva, ansågo Fornskandinaverne för de
båda barnen, med sån och såstången.
Bilang, J. S. von, kapten, författare af ett par
skrifter i statshushållningen och en i
uppfostringsläran, hvaröfver Leopold skref en ganska rolig
recension, hvilken föranledde en föga mindre rolig
rättegång. Vida lyckligare än i egenskap af
författare, var han såsom konstskärare i elfenben, i
hvilket ämne han utskar ytterst sirliga och fina
små taflor. Lärer hafva dödt omkring år 1815.
Bilberg, Johannes, först matheseos, sedan
theologie professor i Upsala, men af Carl XI
förflyttad till kyrkoherdeplatsen i Örebro, för att
skydda honom mot de tvister, hvari han råkat
med andra theologer, i följd af hans tillgifvenhet
för Cartesianska filosofien. Konungen besökte
honom der ofta. År 1701 valdes han till biskop i
Strengnäs, der han afled år 1717, i en ålder af
71 år. Berömmes såsom en lärd, nitisk och
ordningsälskande biskop.
Bilbref är ett bevis om stället, hvarest ett
fartyg är bygdt, samt om det är på kravel eller
klink, äfvensom att det ej häftar för någon gäld.
Bilbref utfärdas af magistraten. — Bilbref kallas
äfven ett skuldebref, å utlånta penningar, för att med
desamma bygga eller upplaga skepp, att betala
och underhålla skeppsfolket, eller ock att befria
sig från den gäld, som för berörde orsaker förut
kan vara gjord.
Bilde, Thorbern, den siste erkebiskopen i Lund,
var af en i Danmark ansedd adelig ätt. Han
valdes till erkebiskop år 1532, men då konung
Fredrik befallde honom åtnöjas med hans
stadfästelse, och derföre inbetala till hans skattkammare de
2,000 gyllen, hvilka skulle erläggas i Rom för
pallium, bestred han detta och förfäktade i fyra år
den påfliga stolens rättigheter. Konung Christian
III, som efterträdt Fredrik, lät d. 10 Aug. 1536
gripa honom, jemte alla andra Danmarks biskopar,
och insätta honom på Wordingborgs slott, der
han qvarhölls till hösten, då han tillika med dem,
utsläpptes, sedan de svurit konungen trohet och
lydnad. Bilde flyttades nu till dekanatet i Lund,
och fick, såsom förbättring i sina inkomster, åt
sig anvisad räntan af Bosö kloster. Här lefde han
i stillhet till sin död, år 1552.
Bildhuggare. De förnämste Svenske hafva
varit: Jan Stamm från Wendels socken, Jan
Wendelius, Silfverling, Törnström, Sergel, Byström,
Göthe, Fogelberg, Qvarnström, m. fl., utom åtskilliga
till Sverige inkallade utländningar, såsom Kaspar
Schröder, Burchard Precht, Bouchardon,
l’Archeveque, o. s. v.
Bildstein, Konrad Kristoffer, von, en
gammal Carolin, som deltog i de flesta af Carl XII:s
krig, delade hans fångenskap och stridde vid
kalabaliken i Bender. Förut hade han varit skickad
att åtfölja Tartarerne på deras fälttåg mot
Ryssland, år 1711. Blef öfverste först för Wiborgs
och sedan för Tavastehus regemente, friherre,
tillika med sin broder, Eberhard, och sin kusin, Carl.
En bland de första riddarne af Svärds-orden. Död
år 1752.
Bildstoder, offentliga. Af sådana finnas i
Stockholm fyra, således jemförelsevis flera, än i
någon annan Europeisk hufvudstad. Den äldsta af
dem är Gustaf I:s, upprest på ridderskapet och
adelns bekostnad, och aftäckt midsommarsaftonen
år 1774, årsdagen af hjeltens intåg i Stockholm;
Gustaf Adolf den Stores, bekostad af staten och
aftäckt d. 17 Nov. 1796; Gustaf III:s, bekostad
af Stockholms borgerskap och aftäckt på
konungens födelsedag d. 24 Jan. 1808, samt Carl XIII:s,
bekostad af konung Carl XIV Johan, och aftäckt
d. 5 Nov. 1821, årsdagen af Carl Johans intåg i
Stockholm. I Norrköpings stad kommer en
bildstod att uppresas öfver konung Carl XIV, i
Götheborg öfver Gustaf II Adolf, och i Stockholm
samlas nu, genom subskription, medel att uppresa
en åt Birger Jarl.
Bilejst (mythol.), en broder till Loke. Den tredje
brodren hette Helblinde.
Biljarder hafva i Stockholm ömsom varit
tillåtna, ömsom förbjudna, och äfven ständerna
hafva blandat sig i denna obetydliga angelägenhet.
År 1731 gafs första tillåtelsen att inrätta sådana.
Billberg. Tvenne bröder: 1:o Johan Peter,
af, general-intendent vid hären mot Norrige 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
