Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Binneberg - Binnikemask - Birger - Birger Jarl af Bjälbo - Birger Jarl af Brosa - Birgeri, Salomon - Birka - Birkarlar - Birkebenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wadsbo härad samlades i Binneberg.
Landshöfdingen i länet, baron G. Soop, häradshöfdingen i
orten och kronofogden Wahrenberg voro närvarande.
Allmogen började supa, sorla och hota. Soop
och häradshöfdingen undkommo genom presternes
tillhjelp; men Wahrenberg handterades illa i flere
timmars tid, till dess de slogo ihjäl honom med
en sten. Året derpå skedde ransakning. De
upproriske voro till större delen från Hofva och
Undenäs församlingar. Elfva personer dömdes att
halshuggas och steglas, trettio till 40 par spö
och många till lifstids fängelse.
Binnikemask, bandmask (Tenia folium & lata),
tvenne slag inhysesmaskar, hvilka förekomma uti
menniskans och några djurs inelfvor, samt likna till
sin skapnad smala hvita band, binnikeband,
isynnerhet den sistnämnde, som har kortare och bredare
leder än den förstnämnde, och tinnas ofta af högst
betydlig längd, bredare i den ena ändan och
afsmalnande åt den andra, hvilken immerfort tillväxer.
Lederna äro försedda med sugrör, som kunna
dragas ut och in, och afskiljas stundom, bildande då
sjelfständiga djur, hvilka till utseendet likna
gurkkärnor, och få namn af gurkmaskar. De
åstadkomma hos dem, hvilka äro besvärade deraf,
ytterst svåra, periodiskt återkommande plågor, och
många medel äro derför försökta till deras
utdrifvande. Ibland dessa intager det s. k. Noufferska
medlet, hvartill receptet på 1700-talet inköptes
och allmäntgjordes af Franska regeringen, troligen
första rummet, och består hufvudsakligen af
pulveriserade tränjonsrötter (Aspidiuin filix mas). Det
är en temligen allmän tro, att binnikemasken kan
bibringas menniskan, genom förtäring af fisk, som
haft sådan; men detta är ogrundadt, så vida fisken
är rigtigt kokad, ty ingen lefvande organism
uthärdar en något uthållande temperatur af öfver + 60°,
således ännu mindre kokhetta. Deremot torde den
stundom kunna bibringas medelst orent vatten;
emedan den äfven förekommer uti sådant.
Birger, den ende Svenske konung med detta namn,
son af Magnus Ladulås, efter hvars död han, vid
10 års ålder, uppträdde på thronen, under den
store Thorkel Knutssons förmynderskap. Sedan
han låtit förleda sig att döda denne sin trogne
tjenare och stödet för sin thron, kände han den
snart vackla under sig. Öfverraskad och fängslad
af sina bröder samt af dem tvungen att afstå sitt
halfva rike, hämnades han på dem, elfva år
derefter, genom deras fängslande och afdagatagande,
en handling, som hade till följd hans eget fall år
1319, hvilket han öfverlefde endast tvenne år.
Han dog, nemligen, såsom flykting, i Ringstad i
Danmark år 1321, endast 41 år gammal.
Birger Jarl af Bjälbo, son af Magnus
Månesköld och Ingrid Ylfva, var Sveriges störste man
under medeltiden. Han blef, år 1249, Sveriges
jarl, och då Erik XI aflidit, år 1250, utan
arfvingar, hvarigenom thronen var ledig, ansågs
Birger sjelfskrifven till hans efterträdare, så väl i
anseende till sina mägtiga slägtförbindelser, som
till sina stora egenskaper. Partiernas afund sökte
likväl att hindra detta, och för att blidka dem,
vidtog man den kloka utvägen, att välja Birgers
äldste son, Waldemar, till konung; men uppdrog
regeringen åt dess fader. (Se: Ivar Blå.) Under
de sexton år Birger sedan innehade rikets
styrelse, gjorde han allt hvad en vis och kraftfull
regent på hans tid möjligen kunde förmå till sitt
lands bästa. Han gaf arfsrätt åt qvinnan,
betryggade den allmänna säkerheten, genom lagarna om
hemfred, qvinnofred, kyrkofred och tingsfred,
kufvade sin egen upproriska slägt, ehuru det måste
ske med våld och blodsutgjutelse, samt anlade
Stockholm. Hans första gemål var Ingeborg, Erik
X:s dotter och den andra Mechtild, Danske
konungen Abels enka. Såsom fel förebrår man honom,
icke utan skäl, att han tilldelade äfven sina yngre
söner hertigdömen, och lättade derigenom för
deras ärelystnad tillfället att uppresa sig emot sin
broder och störa landets lugn. Han afled, i en
hög ålder, på Hjalmbolund, d. 20 Sept. år 1260.
Birger Jarl af Brosa, Sveriges jarl under
konungarne Knut Eriksson och Sverker Carlsson,
en mägtig, klok och fredälskande man, af den
högt ansedda Folkunga-ätten, som vid denna tid
gifvit landet en följd af utmärkte män, hvilka
stodo vid thronens sida, intill dess slägten sjelf
uppsteg derpå. Död 1202.
Birgeri, Salomon, var, under Johan III:s tid,
pastor i Stockholm, hade någon tid visat sig
benägen för lithurgien; men ångrade snart sin
svaghet, förklarade sig för den rena evangeliska
lärans kämpe, misste nu sitt embete och insattes i
fängelse. Här skref han en bok till den
evangeliska kyrkans försvar.
Birka, i gamla Svenskan liktydigt med borg,
handelsplats, hvaraf birkelag, handelslag och
birkekarlar, köpmän. (Se vidare Björkö.)
Birkarlar kallades fordom den handlande
allmogen i Norrland. Man har mycket omtvistat deras
ålder. En i riksarkivet funnen handling af år
1358 skall innefatta, bland annat: ”stadfästelse för
Birkarlarne att söka i öde skogar uti Lappmarken
sine tarfvor och nytta.” Sannolikare är likväl,
att de, under detta namn, uppstått kort fore Gustaf
I:s tid, då de drefvo flitig handel på Liffland och
andra orter, hvilket dock förbjöds af konungen, i
bref af år 1546. — Birkarlarne (”hvilken bonde,
som ville bygga sig en stor båt, eller skuta, och
lägga sin eller andras vara deruti, samt segla från
by tiil by, kallades birkarl”), sökte under lång tid
att förtrycka Lapparne. År 1602 bjöd konung
Carl IX, att en undersökning härom skulle ske.
Birkarlarnes handelsrörelse upphörde med
anläggandet af Norrländska städerna. Flere af dessa
städer grundades af Birkarlar.
Birkebenar. Norske prinsen Eisten Eistenssons
förskingrade trupper, hvilka, efter det
misslyckade försöket, att störta konung Magnus Erlingsson,
måste i skogarne lefva af rof och ströfverier och
dervid ofta gjorde sig strumpor eller
benbeklädnad af näfver, hvaraf de fingo spenamnet:
Birkebenar. De erbjödo Birger Jarl af Brosa sin tjenst,
att förhjelpa en af hans söner till Norska kronan;
men då han afböjde deras anbud och i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
