- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
123

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjelke, Nils - Bjelke, Thure Johan - Bjelke, Anna - Bjelke, Brita - Bjelke, Gunilla - Bjelkenstjerna, Clas - Bjellerup - Bjellra - Bjereshög - Bjeresjö - Bjerkander, Clas - Bjerke - Bjerkén, Pehr, af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafva betygat sin sorg vid hans död.
Maltheserriddare år 1740. Född 1706, död 1765.

Bjelke, Thure Johan, är föga märkvärdig
genom sin lefnad; hans historia kan skrifvas med
de få orden: att han i ungdomen någon tid
tjenade i konungens kansli, men aldrig lärer innehaft
något embete, och på Gefle riksdag valdes till
fullmägtig i riksgäldskontoret. Genom sin död har
han likväl erhållit en viss märkvärdighet. Han var
nemligen invecklad i anläggningen om Gustaf III:s
mord, och då planen misslyckades, tog han in
förgift, hvaraf han afled d. 22 Mars 1792, nära 50
år gammal. Han lät tillkalla d. v. kyrkoherden
Lehnberg, för att af honom undfå nattvarden, och
yppade för honom sin gerning samt dess
bevekelsegrunder. Lehnberg hade den svagheten, att
angifva förhållandet hos polisen, och polismästaren
Liljensparre skyndade till baron Bjelke, för att
emottaga hans bekännelse, hvilken han dock
vägrade att afgifva. Inför Svea hofrätt, och på dess
befallning, meddelade Lehnberg sedermera, hvad som
blifvit honom anförtrodt under biktens insegel.
Hofrätten dömde den aflidne förlustig sitt adelskap,
samt att hans lik skulle af skarprättaren utföras till
galgbacken och der nedgräfvas, hvilket också
verkställdes. Bjelke var gift, men barnlös, och den
friherrliga ätten utgick med honom.

Bjelke, Anna, dotter af riksrådet Erik
Thuresson till Räfvelstad och Benhammar, och enka
efter riksrådet Johan Månsson Natt och Dag,
innehade, efter sin man, Kalmar slott och län jemte
Öland, då Gustaf Wasa landsteg härstädes,
återkommen från sin fångenskap i Danmark. Hon emottog
honom vänligt, beklagade med honom
fäderneslandets hårda öde; men kunde ingenting vidare
göra, hvarken för honom eller det, isynnerhet som
Kalmar hotades af Norrbys flotta. Då han
försökte uppmana först stadsboarne och sedan den
Tyska besättningen på slottet, att väpna sig mot
inkräktaren, men dervid bemöttes af de förre med
likgiltighet och af de senare med öppen
fiendtlighet, gaf fru Anna Bjelke honom en fristad undan
deras förföljelser och hjelpte honom att komma
ur staden.

Bjelke, Brita, dotter till riksrådet Thure
Stensson Bjelke, och gift år 1431 med Carl Knutsson
Bonde, då ännu endast riksråd, sedan riksmarsk,
riksföreståndare och slutligen konung. Denna hans
sista värdighet upplefde hon likväl icke; ty hon
afled år 1437.

Bjelke, Gunilla, Johan III:s andra gemål,
dotter af riksrådet Johan Axelsson Bjelke. Hon blef,
16 år gammal, förmäld med den 47-årige
konungen, emot sin egen, Johans anförvandter och
nästan alla andras, vilja. Hon hade förut varit
hoffröken hos drottning Catharina Jagellonika och
förlofvat sig med Pehr Liljesparre, så att hon afslog
Johans anbud, hvaröfver han vredgades till den
grad, att han kastade sin handske i hennes
ansigte. Hon lät slutligen öfvertala sig af sina
slägtingar till giftermålet med konungen, och
bröllopet firades på Westerås slott, d. 15 Febr.
1585. Enka år 1592, öfverlefde hon ej sin
gemål längre, än till d. 19 Juli 1597, då hon afled
på Bråborg. Hon hade med honom sonen Johan,
hertig af Östergöthland.

Bjelkenstjerna, Clas, hade varit Carl Gustafs
guvernör, och upphöjdes till friherre och riksråd.
Egentligen hade han dock egnat sig åt sjötjensten,
och utmärkte sig särdeles under Carl Gustafs krig
med Danmark. I slaget vid Öresund, d. 29 Okt.
1658, led hans fartyg mycket, och vid det i Belt,
d. 30 April 1659, blef han illa sårad i höften,
så att han under sin öfriga lifstid måste gå på
kryckor. Han afled d. 30 Juli 1662, endast 47
år gammal.

Bjellerup, annex under Stora Råby, beläget i
Torna kontrakt af Lunds stift, 3/4 mil S.O. från
Lund; har 475 invånare och består af 15 1/4 mtl.
Dess areal utgör 2,222 tunnland, hvaraf blott 4
äro kärr och sjöar. Adr. Lund.

Bjellra, ett namn på kyrkoklockorna, under den
första kristna tiden hos oss. Numera tillhör det
endast de slutna klockor, hvilka vintertiden
fästas vid selar och bogträd på hästar. Under
medeltiden utgjorde de en mycket vanlig prydnad på
manskläder. Sålunda omtalas t. ex., att den
heliga Brigittas son hade en hermelinskappa fullsatt
med bjellror. Ännu då S:t Görans bild i
Stockholms Storkyrka förfärdigades, måste de hafva
varit i bruk. De efterträddes troligen af toffsarne.

Bjereshög, en socken, med Oxie, belägen i Bara
kontrakt och härad af Lunds stift och Malmöhus
län, 1 mil Ö. från Malmö; hör till 3 kl. reg., har
148 invånare och består af 5 1/6 mtl. Dess areal
är 903 tunnland. Adr. Malmö.

Bjeresjö, annex under S:t Petri församling i
Ystad, beläget i Herrestads kontrakt af Lunds stift,
1/2 mil N.V. från Ystad, vid hafvet. Det består
af 25 1/4 mtl. och har 925 invånare. Dess areal
utgör 3,865 tunnland, hvaraf blott 10 äro sjöar
och kärr. Adr. Ystad.

Bjerkander, Clas, prost och kyrkoherde i
Grefbäck, ledamot af vetenskaps-akademien, bondson
från trakten af Skara, född 1735, död 1795, har
gjort sig känd framför allt genom de många rön
öfver väderleken och samlingar i entomologien
och botaniken, som han gjorde alltifrån sina
gymnasii-år.

Bjerke, ett härad, beläget i Elfsborgs läns
första fögderi, och utgöres af Mellby socken, med
annexerne Magra, Erska och Lagmansered. Dess areal
är 33,927 tunnland, hvaraf 2,255 äro sjöar och
kärr. Häradet består af 82 1/2 mtl. och har 4,971
invånare.

Bjerkén, Pehr, af, en utmärkt läkare, och
isynnerhet kirurg och operatör, i detta hänseende
på sin tid den förste inom fäderneslandet, djerf
och lycklig. Anställd vid Finska hären år 1808,
vågade han sig ofta i farans grannskap, för att
förrätta sin tjenst. Öfverfältläkare, öfverfältskär
vid lazarettet i Stockholm, riddare af Wasa- och
N. O., ledamot af V. A. och flera utländska
läkaresällskap. Dog i Jönköping, under en resa till
Götheborg, d. 24 Febr. år 1818, endast 53 år
gammal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free