Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boëthius, Jakob - Boëthius, Daniel - Boëtius, Tyrus - Bofast - Bofink - Bofis - Bofors - Boge - Bogesund - Bogesund - Bogislaw XIV - Boglösa - Bogskatt - Bogspröt - Bogsprötare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till samtliga presterskapet. Denna skrift hade
likväl för sin författare en motsatt verkan. B.
häktades, fördes till Stockholm, ställdes der
inför hofrätten och dömdes från lif, ära och gods,
hvarjemte hans skrift skulle af bödeln uppbrännas.
Detta sistnämnda skedde; men han sjelf, förgäfves
uppmanad att återkalla sina satser, benådades med
lifstids fängelse på Nöteborgs fästning. Hit
affördes han år 1698, men blef fri 1702, då
Ryssarne intagit staden, samt fördes till Wiborg, der
han behandlades väl af landshöfdingen, frih.
Lindhjelm. Då Ryssarne nalkades äfven denna stad,
sändes han, år 1705, öfver till Stockholm, der
han likväl lemnades utan bevakning, endast ålagd
att hålla sig hemma om nätterna. År 1710 kom
han ändtligen på fri fot och tillbragte sin
återstående lefnad hos sin hustru, på dess gård
Westerqvarn i Kolbecks socken af Westmanland. Född
1647, död 1718. Hans sonson,
Boëthius, Daniel, filosofie professor i Upsala
född 1751, död 1810, är känd isynnerhet genom
sina läroböcker i naturrätten och sedoläran.
Boëtius, Tyrus, en Dansk general, hvilken 1464
intog Upsala och förstörde fästningsverken kring
erkebiskopshuset och sköflade sjelfva huset.
Bofast kallas den, som har stadigt hemvist, som
ej flyttar eller reser, som besitter fastighet i hus
eller jord och vistas derstädes.
Bofink (Fringilla cœlebs), en till gångfoglarnes
fjerde familj hörande fogel, af 6 1/2 tums längd,
hannen med svart panna, hufvudet och halsen
ofvan rent askblå, ryggen och skuldrorna
kastaniebruna på bakryggen öfvergående i grönt,
hufvudets sidor, strupen och frambröstet rödbruna, det
öfriga af bröstet och sidorna vinröda, stjerten och
vingarne svarta, de sednare med två hvita
tvärband. Honan, något mindre, har ej svart panna
eller rödt bröst utan båda delarne gråa,
tvärbanden på vingarne mindre. Förekommer temligen
allmänt öfverallt i hela riket, dock ej inom polcirkeln,
och flyttar sent på hösten till sydligare länder,
hvarvid båda könen färdas serskildt; en del qvarstanna
dock, åtminstone i Skåne, öfver vintern. De lefva
parvis tillsammans under fortplantningstiden och tåla
ej att något annat par intränger på deras område, i
hvilket fall en allvarsam strid genast uppkommer.
Lätet är lifligt, börjande med en hvissling och
slutande med en stark drill. Locktonen liknar ”plyhvitt.”
Äggen blekt grå eller blåaktiga, läggas i två
kullar om året, 3 till 4 i hvar. Födan utgöres dels
af insekter, dels af oljakliga och mjöliga frön.
Köttet är läckert och dels derföre, dels för att hållas
i bur, fångas fogeln på limspön eller med slagnät.
Bofis, blindsvamp (Lycoperdon bovista), en
buksvamp, som förekommer allmänt på betesmarker,
ängar och i skogar, vanligen af en valnöts storlek,
men ända till en fots höjd. Ännu omogen, då den
inre delen är hvit, är den ätbar. Sedan den
mognat öppnar den sig och utkastar ett fint brungrönt
stoft, hvilket anses vara skadligt för ögonen, och
nära mogen användes den till stillande af blödning.
Bofors, ett jernbruk i Carlsskoga socken af
Nerike, har en härd, 5 skepp:d 10 lisp:d 13 marker
hammarskatt, och 613 skepp:d 6 lisp:d
privilegieradt smide med köpetackjern. Utskeppar på
Stockholm och Götheborg. Har äfven 60 skepp.d frälse-,
och dessutom spik-smide. Smidesstämpeln: C. B. F.
Äges af P. Lagerhjelm.
Boge, annex till Othem, beläget i Wisby stifts
norra kontrakt, 3 mil O.N.O. från Wisby, vid
hafvet. Socknen innefattar 8 7/8 mtl., har 448
invånare och en areal af 7,452 tunnland, hvaraf 680 äro
kärr och sjöar. Adr. Wisby. — Kyrkan är af
sten och skall vara byggd år 1190, men lärer,
åtminstone till någon del, hafva afbrunnit år 1695,
samt då åter blifvit uppbyggd. Altartaflan är af
sandsten, målad med oljefärg.
Bogesund, träffningen vid, emellan Svenska och
Danska härarna. Sten Sture d. y. mötte här, d.
19 Jan. 1520, fienden med en ringa styrka, men
redan vid början af striden blef han sårad af en
falkonetkula, och hären, beröfvad sin anförare,
drog sig undan i oordning, hvarigenom vägen till
Westergöthland blef öppen för fienden.
Bogesund. Se: Ulricehamn.
Bogislaw XIV, hertig af Pomern, och den siste
af sin ätt, är bekant i Svenska historien, såsom
regerande vid Gustaf Adolfs landstigning i
Tyskland. Han var då en femtiårig man, sjuklig och
svag till kropp och själ, samt förmåddes således
utan svårighet att ingå det förbund, konungen
erbjöd honom, samt att till honom öfverlemna både
hufvudstaden och sitt land.
Boglösa, annex under Lillkyrka socken i Trögds
kontrakt af Upsala stift, är beläget 3 1/2 mil S.V.
från Upsala, vid Enköping. Detta annex utgöres
af 53 mtl., har 785 invånare och en areal af
7,568 tunnland, hvaraf blott 120 äro sjöar och
kärr. Uti kyrkomuren skall en Dalkarls-fana vara
inmurad, den sockenboerna tillbytt sig af
Dalkarlarne, emot de förras, och hvilken skall finnas i
Tuna sockenkyrka i Dalarne. Man vet icke på
hvilket ställe nämnde fana är inmurad. Ombytet
skall hafva skett efter ett fältslag, hvilket skall
hafva stått der, samt upphört på det sätt, att
Dalkarlarne nedlagt sina vapen och bågar. Deraf vill
man härleda socknens namn. Vid Mörby och
Gudi gärden, samt Hemsta ängsbackar finnas flere
runstenar. Adr. Enköping.
Bogskatt. Denna krono-utskyld betalas af
allmogen i Herjeådalen med 8 öre s. m. för hvarje
mantalsförd karl. Den erlades fordom af en hvar, som
kunde sköta sin boge; deraf namnet.
Bogspröt, en tjock och stark trädstam, som går
ut ifrån fören af ett fartyg, och tjenar, att, likt
ett slags på sned liggande mast, föra s. k.
stagsegel, samt att stötta förresningen, medelst dervid
fästade stag.
Bogsprötare (Bombex), ett insektslägte af
steklarnes ordning, hvaraf en art förekommer hos oss,
neml: Europeiska bogsprötaren (B. rostrata), hvilken
är 3/4 tum lång, svart, med hufvud och bål
gråludna, munnens och antennernas afvigsida
citrongula, ben och tassar af samma färg eller
brungula, underlifvet tecknadt med 5 gröngula, vågiga
tvärband och en liten gulaktig fläck ytterst på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
