Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boije, Hans Henrik - Boije, Ludvig Johansson - Boije, Fredrik - Boj, ylletyg - Boj, varningstecken - Bok - Boka - Bokaresjön - Bokbindare - Bokenäs - Bokhandel - Boksten - Boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brorssöner, i friherrligt stånd. Kommend. med St. K.
af S. O. Född 1714, död d. 2 Okt. 1781.
Boije, Ludvig Johansson, friherre,
revisionssekreterare, född d. 24 Maj år 1768, död d. 20
Okt. 1841, blef på senare åren ryktbar, först
genom det Grewesmöhlenska målet, och sedermera
såsom riksdags-talare. Vid 1789 års riksdag var han
bland de s. k. subskribenterne (se detta ord);
befordrades i början temligen hastigt på
embetsmannabanan, men kom dock aldrig längre, än till
revisions-sekreterare. Såsom förment anhängare af ett,
visserligen ganska lindrigt, oppositions-parti vid
1812 och 1815 årens riksdagar, råkade han
ådraga sig onåd på högre ort, och detta tror man
hafva varit egentliga orsaken till den förföljelse,
som anställdes mot honom, och för hvilken den
beryktade Grewesmöhlen blef verktyget. Denne
angrep, utan något synligt skäl, i en utgifven
ströskrift, friherre Boijes person och enskildta
förhållanden, med beskyllningar, som gingo å heder och
ära, och hvilka man trodde skulle verka till
något för honom förödmjukande uppträde på
riddarhuset, hafva till följd hans aflägsnande derifiån,
och, med hans retliga lynne och något intrasslade
ekonomiska angelägenheter, förderfva honom både
i fysiskt och moraliskt hänseende. Anfallets råhet
och obevislighet åstadkom likväl motsatsen af hvad
som åsyftades. Man tog nästan öfverallt den
anfallnes parti, och den rättegång, hvilken baron B.
började mot Grewesmöhlen, slöts med dennes
landsflykt och ärelöshet; men hvarvid likväl B. äfven
dömdes till ett års fängelse å Waxholms
fästning, för smädeligt skrifsätt mot sin motståndare.
Kort derefter fick B. tjenstledighet, med
bibehållande af lönen, lefde en tid på landet, uppträdde
sedan med förändrade politiska åsigter, såsom en
af de mest talangfulle sakförarne inom det
konservativa partiets leder, försonades med
regeringen, blef ledamot af lagberedningen och pryddes
med Wasa-ordens kommendörs-band.
Boije, Fredrik, son af öfverstelöjtnanten och
postdirektören i Stralsund F. Boije, född derstädes
år 1773, kammarherre hos drottning Hedvig
Elisabeth Charlotta, major vid Westgötha
regemente, med öfverste-löjtnants afsked. R. S. O.
Utgaf, från år 1821 till och med år 1844: Magazin
för konst, nyheter och moder, Målare-lexikon, m. m.;
har kopierat i olja flera mästares arbeten.
Boj, ett groft, löst, klädesartadt ylletyg af
ordinär ull, sällan valkadt, men ruggadt, borstadt och
varmpressadt. År 1844 tillverkades deraf, vid våra
inhemska fabriker, 41,937 alnar, till ett värde af
26,980 R:dr B:ko, och i staden Wexjö ensamt
öfver 37,000 alnar.
Boj, ett vanligen konformigt trädstycke, hvilket,
då man vill ankra med ett så kalladt bojrep,
hvars längd rättas efter bottnens djup, fästes vid
ankaret, för att utvisa stället der detta ligger. —
Äfven målade, vals-, tunn- eller helst konfonniga
trädstycken, hvilka utläggas vid blindklippor och
på grunda ställen, till varningstecken för seglare.
Bok, bokträd, bök, rödbok (Fagus sylvatica), ett
af våra största löfträd, hvilket förekommer
allmänt i de södra landsorterna, och bildar der
betydliga skogar; i de mellersta landskaperne mindre
allmänt och alldeles icke i de norra. Det
erfordrar 120 till 140 år för sin fullkomliga utväxt;
men bibehåller sig ännu mycket länge friskt och
fritt från kärnröta. Veden är ganska tjenlig till
bränsle och sådana slöjdarbeten som ej äro
utsatta för röta, samt användes isynnerhet till
tunnstäfver, packlårar och byggnadsvirke under vatten.
Ett märkvärdigt exemplar af detta träd finnes på
Omberg i Östergöthland Se: Apostlaboken. — Det
forntida bruket att på tunna skifvor af bokträd
inskära runskrift lärer vara anledningen till
benämningen på senare tiders böcker.
Boka (bergst.), krossa, sönderstöta malm och
derigenom göra den tjenligare för smältning.
Bokaresjön, en liten insjö i Rasbo socken af
Upland, förtjenar uppmärksamhet, såsom, enligt
allmogens tro, försedd med tvenne bottnar.
Bokbindare. Detta embete är ganska gammalt
i Sverige, och omtaladt i handlingar från
medeltiden. Åtskilliga kloster hade sin egen
bokbindare, någon gång en af klostrets munkar.
Bokbindare få handla endast med bundna böcker, enligt
kongl. resol. d. 9 Dec. 1766.
Bokenäs, en socken, med Dragsmark, belägen i
Elfsysslets norra kontrakt af Götheborgs stift,
Lane härad och Bohus län, 2 1/4 mil V.S.V. från
Uddevalla, vid hafvet. Socknen består af 35 mtl.,
bör till 3 kl. reg. och har 1,525 invånare. Dess
areal utgör 8,355 tunnland, hvaraf blott 55 äro
kärr och sjöar. Adr. Uddevalla.
Bokhandel. Den första af detta slag anlades i
Stockholm i medlet af 1600-talet, af en vid namn
Johan Jansson från Amsterdam. För närvarande
finnas härstädes 12 sådana, och i hela riket 74.
(Se vidare: Förlags-föreningen.) I senare åren har
ett nytt slags boklådor tillkommit, s. k.
antiqvariska, hvari förnämligast äldre, redan i bokhandeln
utgångna, artiklar hållas köpare tillhanda, vanligen
mot ett något nedsatt pris.
Boksten, ett berg beläget i Tumbo socken,
Vester-Rekarne härad af Södermanland. På bergets
spets förekomma betydliga lemningar efter en
gammal borg, och sägnen förlägger dit en så kallad
trollkammare. Man berättar i öfrigt, att borgen
blifvit anlagd till värn mot fiendtliga infall i Mälaren.
Boktryckeri. Det första boktryckeri anlades i
Sverige år 1481, af en från Tyskland inflyttad
boktryckare, Johan Snell. Den första här tryckta bok
är: Dialogus creaturarum optime moralizatus omni
materiæ morali jucundo et edificativo modo
applicabilis: impressus Stockholmiæ a Johanne Snell, artis
impressoriæ magistro. Anno 1483, 4:o. Den var
ett aftryck af en förut i Köln utgifven skrift. Icke
långt derefler lärer en Fabri hafva bit inflyttat, och
hos honom utkom år 1495 den första på Svenska
tryckta bok, likaledes i qvart, med titel: Canikens
i Upsala Erici Nicolai öfversättning af Johan Gersons
afhandling: de tentationibus diaboli. Stockholm
hos Johannes Fabri 1495. Ännu under en lång
tidsföljd voro de flesta boktryckare utländningar,
merendels Tyskar, och de ansågos som konstnärer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
